Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Rimmandet blef mera sällsynt; ty den
bekantskap, jag nu gjort med de stora och verkliga
poeterna, lärde mig att anse mina egna försök såsom
allt för barnsliga. Dock påminner jag mig, att,
då vid denna tid ett rykte utspriddes i
tidningarna om Napoleons död i Egypten, jag i
anledning häraf diktade i lyrisk form ett temligen
vidlyftigt poem. Myhrman, som mycket beundrade
Napoleon och i allmänhet de franska
revolutions-hjeltarna, och äfven sjelf skref litet vers, fattade
deraf stora förhoppningar.» Hvad af vår skalds
första poetiska försök är öfrigt, består dels i några
öfversättningar från latin och franska, dels i ett
qväde på Myhrmans födelsedag den 13 dec. 1798,
der spår af Lidner igenkännas*. Äldst — att
dömma af den puerila handstilen — är en
öfver-sättning af Horatii sjette ode i tredje boken. Den
är mer ledig än trogen, och gjord i det franska
omskrifnings-manéret. Tidigare än 1797 kan den
ej antagas vara skrifven, då det först var på
Rä-men, som den unges bekantskap med Horatius
blef inledd.
I början af sommaren 1799 lemnade Lars
Gustaf Tegnér sin lärarebefattning vid Rämen.
Han hade, under vårterminen, i Lund aflagt
teologie kandidat-examen och kort derefter ingått i
presterlig tjenstgöring, såsom medhjelpare åt sin
faders efterträdare i Millesvik, kyrkoherden H. M.
Brand, hvars syster före årets slut blef hans maka **.
* De båda här omnämnda poemen finnas införda i
Tegnérs efterlemnade skrifter, Ny samling, III: 40, 45.
** Kyrkoherden Brand ingick sedan, 1804, äktenskap med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
