Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Tredje artikeln. Om kärleken och uppfyllandet af lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
146
AUGSBURGSKA BEKÄNNELSENS APOLOGI.
lium om Kristus. De framställa nämligen tvenne sätt för
rättfärdiggörelsen, af hvilka det ena är hämtadt från förnuftet och
det andra från lagen, men intetdera från evangelium eller
löftet om Kristus.
Det förra af dessa sätt för rättfärdiggörelsen är att de lara,
att människorna genom goda gärningar förtjäna nåd dels genom
förtjänster, hvilka komma nåden till mötes (de congrno), och
dels genom sådana, som verkligen hafva rättsanspråk på nåden
(de condigno). Detta sätt är en från förnuftet hämtad lära,
ty emedan förnuftet icke ser hjärtats orenhet, menar cl et sig
kunna blidka Gud genom att göra godt, och af detta skäl hafva
efter hvarandra olika gärningar och olika sätt att tjäna Gud
under samvetsnöden af människorna uttänkts gent emot
samvetets ångest. Hedningar och israeliter hafva offrat
människooffer och hafva företagit sig många andra grufliga gärningar
för att blidka Guds vrede. Sedan hafva klosterordnarna
uttänkts, och gentemot samvetets ångest, och Guds vrede hafva
dessa inbördes täflat om att iakttaga de strängaste reglerna.
Och detta sätt för rättfärdiggörelsen kan, emedan det härrör
från förnuftet och består i endast utvärtes gärningar, begripas
och i någon mån fullgöras. I enlighet härmed hafva ock
lärarna i den kanoniska rätten förvrängt de af dem
missförstådda kyrkostadgarna, som i helt annan afsikt stiftats af
kyrkofäderna, nämligen icke för att vi genom dessa gärningar skulle
eftersträfva rättfärdighet, utan på det att en viss ordning skulle
härska i kyrkan och därigenom frid människorna emellan. På
samma sätt hafva de ock förvrängt sakramenten och i all
synnerhet nattvarden, i det att de mena sig genom dess blott
utvärtes firande kunna vinna rättfärdighet, nåd och frälsning.
Det andra sättet för rättfärdiggörelsen framställes af de
skolastiska teologerna, när de lära, att vi varda rättfärdiga
genom en af Gud ingjuten sinnesbeskaffenhet (habitus),
nämligen kärleken, och att vi härigenom förhjälpas till att såväl
invärtes som utvärtes hålla Guds lag, samt att denna
laguppfyllelse förtjänar Guds nåd och det eviga lifvet. Denna lära är
alltigenom en lagens lära. Ty det är ju sant, att lagen sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
