Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Elfte artikeln. Om prästernas äktenskap - Tolfte artikeln. Om mässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
AUGSBURGSKA - BEKÄNNELSENS APOLOGI.
sig med sitt samvetes vittnesbörd om ett rätt uppsåt, ty äfven
om prästerna skulle hafva handlat orätt, då de ingingo
äktenskap, så strider dock den omtalade upplösningen af äktenskap,
landsförvisningarna (a;f kvinnor och barn) samt den
omnämnda grymheten uppenbarligen emot Guds vilja och ord. Icke
heller hafva våra furstar behag i det, som är nytt och ledande
till tvedräkt, utan de hafva mer än till något annat tagit
hänsyn till Guds ord särskildt i en sak, hvilken såsom denna icke
kan vara underkastad några tvifvel.
TOLFTE ARTIKELN.
Om mässan.|
Vi måste här börja med att åter förutskicka, att vi icke
afskaffa mässan utan samvetsgrant behålla och försvara
densamma. Ty hos oss hållas mässor alla söndagar och öfriga
helgdagar, vid hvilka sakramentet utdelas till dem, som vilja
få del däraf, sedan de förut blifvit förhörda och aflösta. De
häfdvunna offentliga kyrkobruken bibehållas äfven, såsom
perikoperna (epistel- och evangelietexterna), bönerna, skrudarna
och mera dylikt.
Våra motståndare tala mycket om användningen af det
latinska språket i mässan, hvarvid de barnsligt jollra om, huru
det genom kyrkans tro gagnar en olärd åhörare att lyssna till
en mässa, hvaraf han intet förstår. De inbilla sig nämligen
att själfva gärningen att lyssna är en gudstjänst, hvilken
medför gagn, ehuru man intet förstår af det, som man hör. Vi
vilja icke med afseende härpå ansätta dem på ett retfullt sätt
utan öfverlämna frågan till läsarens omdöme, och vi
omnämna det blott för att i förbigående erinra om, att de latinska
textläsningarna och bönerna äfven hos oss bibehållas.
Då dessa kyrkobruk böra iakttagas, dels för att
människor må lära sig den heliga Skrift och dels för att de genom
ordets hörande må komma till tro och gudsfruktan samt lära
sig bedja — ty detta åsyfta ifrågavarande bruk — så bibe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
