- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
493

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VI. D:r Martin Luthers Stora Katekes - Första delen. De tio buden - De tio budens afslutning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE TIO BUDENS AFSLUTNING.

493

riat i himmel och på jord, han skall hålla hvarken detta eller
något annat bud. Sålunda har hela bibeln öfverallt predikat
och upprepat detta bud samt hänfört allt till gudsfruktan och
guds förtröstan. Så särskildt profeten David hela Psaltaren
igenom, såsom då han t. ex. i ps. 147: 11 säger: Herren har
behag till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans
nåd, liksom vore hela lagen förklarad med denna enda vers,
som just säger, att Herren har välbehag till dem, som icke
hafva några andra gudar.

Sålunda skall det första budet lysa och kasta sin glans
öfver alla de andra. Därför måste du ock låta detta stycke
omfatta alla buden, liksom bandet eller ringen i en krans
sammanbinder början och slut och håller allt tillhopa. Man skall
därför ständigt upprepa det och icke glömma det. Då det
sålunda i andra budet heter, att man skall frukta Gud och icke
missbruka hans namn till att förbanna, ljuga, bedraga eller öfva
andra synder och laster, utan bruka det rätt genom att åkalla
det, bedja, lofva och tacka, så härflyter allt detta ur den
kärlek och förtröstan, hvarom första budet talar. Likaså skall en
dylik fruktan, kärlek och förtröstan drifva och beveka oss att
icke förakta Guds ord, utan lära oss det, gärna höra det samt
hålla det i helgd och ära.

Likaledes sedermera med afseende på alla buden, som
gälla vårt förhållande till nästan. Allt skall ske i kraft af det
första budet, så att man hedrar, lyder och är underdånig fader,
moder, husbönder och öfverhet icke för deras skull utan för
Guds skull. Ty du skall härvid icke (i främsta rummet) hafva
dina ögon riktade på fader och moder och frukta dem, eller
göra och låta något dem till välbehag, utan du skall se till,
hvad Gud vill och kräfver af dig. Underlåter du detta, så har
du i honom en vred domare, men annars en nådig fader.

Sammalunda att du icke vållar din nästa lidande och
skada, förgriper dig mot honom eller på något sätt träder hans
rätt för nära, det må gälla hans egen kropp, hans maka,
egendom, ära eller rätt, såsom det i de olika buden bjudes, och
detta äfven om du hade tillfälle och anledning därtill, så att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free