Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska uppgifter och förklarande anmärkningar till Svenska kyrkans bekännelseskrifter - Förklarande anmärkningar - 58 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
820
FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR.
58. I apologien betraktas skriftermålet med därtill hörande
aflösning såsom ett särskildt sakrament.
59. Nicolaus de Tudesco, ärkebiskop af Palermo, en framstående
kyrkorättslärare † 1445.
60. Johannes Duns Scotus.
61. Påfligt sändebud vid riksdagen i Augsburg.
62. Påfven Gregorius den store.
63. Utom Guds och kyrkans bud finnes det enligt
romerskkatolsk åskådning äfven en del s. k. evangeliska råd. Man är icke
skyldig att följa dessa, men gör man det, så vinner man därigenom en
större fullkomlighet. De förnämsta af dessa »evangeliska råd» äro
frivillig fattigdom, frivilligt celibat och frivillig lydnad, d. v. s. just
det, hvartill klosterlöftena förbinda.
64. Biskop i Rom, som led martyrdöden under kejsar Gallus
år 252.
65. Presbyter i Barcelona i slutet af 4:e och början af 5:e
århundradet. Han uppträdde emot eremit- och munklifvet, celibatet,
relikdyrkan och åkallan af helgonen. I flera hänseenden kan han
betraktas såsom en efterföljare till Jovinianus. 33
66. Så kallade skalden Lucianus, som lefde i 2:dra århundradet
e. Kr., en samling sagor.
67. Eck var icke blott en af Luthers häftigaste motståndare utan
äfven ledaren af den kommission, som fått i uppdrag att granska och
vederlägga Augsburgska bekännelsen.
68. En för sina enkla och rena seder känd romare.
69. Hedniska fester, vid hvilka utsväfningar och otukt af
allehanda slag förekom.
70. En kättersk sekt, hvilken förkastade äktenskapet.
71. En för sin sedeslöshet beryktad assyrisk konung.
72. Franciskanerordens stiftare.
73. Aeschines var en berömd grekisk talare, samtida med och
politisk motståndare till Demosthenes. Melanchton anspelar här på en
hos Aeschines förekommande rhetorisk vändning.
74. En af Platos dialoger.
75. Den syriske konungen Antiochus Epifanes, hvilken
plundrade Jerusalems tempel och invigde det åt afgudar, som han med våld
ville tvinga judarna att dyrka. I följd häraf betraktas han såsom en
förebild till antikrist.
76. Canones apostolorum, apostlarnas regler, kallades en
samling gamla kyrkorättsbestämmelser, som ansågos härleda sig från
apostlarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
