- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
37

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Frankrike. Hans rykte såsom författare på latinska språket
var vida kändt för utländska lärda. När han efter två
års förlopp återkom, blef han antagen såsom bibliotekarie
och sekreterare hos rikskansleren grefve M. G. de la
Gardie, den tid denne hade en hofstat af unga lärda.
På ett vackert förord af kansleren, insinueradt genom
kanslirådet Lindsköld, blef Lagerlöf Logices professor i
Upsala 1682, Poëseos 1684, efter Columbus, och
Eloquentiæ 1687. 1698 kallades Lagerlöf till Stockholm
såsom rikshistoriograf. Här dog han den 7 Januari 1699.

Lagerlöf var ej blott skald; han sysselsatte sig
äfven med skaldekonstens theori. För det hufvudsakliga
innehållet af hans Inledning till de fria Konsterna har
Wieselgren i korthet redogjort i Sveriges Sköna
Litteratur (III, 414). «Hans ’Introductio brevis in poësin
Svecanam’ började tryckas i Upsala, men afbrott skedde.
Han bestred deri Buræi och Stjernhjelms behandling af
metrisk vers i svenska språket efter de klassiska
språkens positionslagar och tog derigenom ett tungt ok af
sångmöns hals». (Wieselgren i Biogr. Lex.) Lagerlöf
var såsom latinsk skald och vältalare vida berömd.

Såsom svensk skald tjuste Lagerlöf sin samtid.
Äfven för nutiden är han väl bekant såsom psalmsångare.
Det är toner ur hans harpa, som ännu gemenligen öppna
och sluta tempelandakten. «Hit, o Jesu, samloms vi»,
«Såleds är vår kyrkogång» hafva stämt oräkneliga
sinnen till högtidlig andakt. «Spegel erkände knappt två à
tre skalder, men böjde sig för Lagerlöf som för en lärare
och helsade honom efter hans död såsom restaurator
bonarum artium». Svenska språket har Lagerlöf att
tacka för mycket. Det blef under hans hand mjukare
och bildbarare. Ända ned till rättstafhingen sträckte
sig hans omsorg. Såsom historiograf hann Lagerlöf föga
uträtta.

Om hans skaldskap må följande sånger vittna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:54:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/1/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free