Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verld till skillnad från den prosaiska och
hvardagliga, en högre verklighet till skillnad från- en lägre.
Derföre gör han dikt likbetydande med lögn, allt
uppfunnet likbetydande njed bedrägligt. Han
besinnar ej att ordet «poesi», mot hvilket han likväl
ingenting har att invända, har alldeles samma
gram-matikaliska betydelse som «diktning» eller «diktkonst»,
och att båda orden förråda folken» instinktmessiga
medvetande af det gjorda, det af fantasien uppfunna,
såsom det väsentliga, hvilket de dermed ville
beteckna; hvarbredvid den yttre, lägre verklighet, som
deri äfven kunde ingå, endast var något underordnadt
och oväsentligt. Att den realitet, hvarom Leopold
talar, ingår i poesien är sannt, men endast såsom
underlag, motiv, impulfc för och vid en art af den bildande
fantasien, hvarigenom denna realitet väsentligen
förändras, förädlas, idealiseras, förvandlar sin natur, i det
att den från en yttre realitet öfvergår till en inre. «En
episk skald», heter det, «skulle ej vara poet genom
annat än det underbara i hans poem eller så långt
händelseloppet vore hans .egen uppfinning.» I Sjelfva verket
är han också poet endast genom de£ underbara, som
ligger icke i det mythologiska maschineriet, utan i
hans konstbildande fantasis förmåga att omsmälta,
omordna, sapamanbinda och hopslut a de kringströdda,
slumpvis omkastade yttre historiska fakta till ett helt
af skönhet. År icke äfven detta att dikta? Och diktar
skalden ej i denna mening, så gör han ej heller något
epos, men väl kanske en rimkrönika. — «En tragisk
författare», heter det vidare, «skulle vara poet endast
genom fabelns uppställning.» Denna uppställning visar
i sjelfea verket också klarast graden af hans dramatiska
snille. Men hvarigenom skulle han väl annars och
väsentligen, menar Leopold, kunna visa sig såsom skald?
Förmodligen genom dialogens behag, eller
karakterer-nas konseqventa hållning, eller känslornas natursanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
