Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derföre han är ansvarig. Om menniskorna förtjusas
eller förargas öfver denna sanning, angår honom icke.
Dessutom är det att iakttaga i afseende på poeter
i allmänhet, hvad som äfven särskildt gäller om George
Sand: att de utveckla sig, att deras åsigt af verlden
och lifvet, af det menskliga och guddomliga mer och
mer klarnar, utvidgas och derigenom förändras. George
Sand var på långt när icke den samma när hon skref
Indiana och Valentine, som när hon diktade Consuelo
och La Comtesse de Rudolstadt. — Hon är lika
progressiv som produktiv. Så har hon äfven under
tidernas lopp återkallat många af sina gamla satser, icke för
att tillintetgöra utan för att fullständiggöra dem. Detta
är naturen af all organisk utveckling: hon är icke nu
hvad hon varit, men hon kan icke vara hvad hon är,
utan att hafva varit hvad hon varit. Detta gifver ock
vid handen den regel, som man måste följa för att
kunna rätt bedöma hennes verksamhet: man måste se
den i dess helhet, man måste afvakta huru den i
framtiden utvecklar sig. Tills vidare måste man vara nöjd
dermed att hon gradvis framåtskrider, icke stelnar i en
dogm, eller kastar sig blindt och utan förmedling på
en annan, med ett ord: att hon konseqvent fördjupar
sig i den sanning, hvarifrån hon ursprungligen utgick.
Det har George Sand gjort.
Det är isynnerhet genom sina så kallade «anfall»
mot äktenskapet, som George Sand väckt förargelse
bland de fromma och dem, som tro sig vara sådana.
Och är det sannt att hon verkligen anfallit äktenskapet
såsom sådant, så förtjenar hon ock utan tvifvel allt det
hat och förakt, för hvilka hon varit ett föremål. Nu
kan likväl med skäl frågas, om det icke snarare är det
omoraliska och okristliga missbruk af äktenskapet, den
vanhelgd af samhällets mest grannlaga institution, som
i våra dagar är så gängse, och som ligger till grund
för en särskild art af vår tids förderf — om det icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
