Om öfverläggningar och beslut / 20 (1900) Author: Axel Svenson - Tema: Verdandis småskrifter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Om den logiska propositions- och voteringsordningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Saken tydliggöres bäst, om vi återgå till vårt gamla
exempel på olika framstälda yrkanden (se sidd. 9 o. 10).
Om det gälde att ordna dessa till en logisk
propositionsordning, skulle de olika grupperna få följande utseende:

Grupp 1.		Grupp 2.	Grupp 3.
Kommitténs hemställan (hufvudförslaget).		D:s yrkande (om återremiss).	A:s yrkande (om rent afslag).
B:s yrkande (biförslag innefattande någon ändring af kommitténs yrkande).	E:s yrkande (biförslag innefattande någon ändring af kommitténs yrkande).

Här blir den logiska (förståndsenliga) gången den, att
församlingen först träffar sitt val mellan hr B:s och hr
E:s yrkande såsom båda utgörande ändringar af kommitténs
yrkande; därpå mellan det segrande och kommitténs
yrkande; därpå mellan det nu segrande och hr D:s yrkande om
återremiss; och slutligen mellan det sist segrande och hr
A:s yrkande om rent afslag. Om ännu flere yrkanden
förelegat, hade propositionsordningen blifvit mera invecklad.
Om t. ex. ett yrkande hade blifvit framstält, som endast
helt obetydligt skilt sig från hr B:s yrkande, borde allra
först ett val ha träffats mellan dessa båda; därpå mellan
det segrande och hr E:s yrkande o. s. v. Vi kunna äfven
tänka oss behofvet af flere förslagsgrupper, t. ex. af en
grupp som innefattade positiva yrkanden, gående i en helt
annan riktning än kommitténs, hrr B:s och E:s, och som därför
bort komma mellan grupp 1 och grupp 2.

Den ordningsföljd eller propositionsordning, i hvilken
yrkandena skola framställas, uppgöres förslagsvis af
ordföranden och uppläses af honom till församlingens
godkännande, förkastande eller justering. Den, som ej är nöjd
med den gruppering och propositionsordning, ordföranden
föreslagit, äger framställa förslag till annan ordning och
gruppering.

Sedan församlingen beslutit, i hvilken ordning
propositionerna skola framställas, genomgår ordföranden alla de
olika yrkandena grupp för grupp i denna ordning, och
gör proposition på dem, — dock icke på ett af yrkandena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>