- Project Runeberg -  Sergels konst /
1

(1914) [MARC] Author: Harald Brising
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SERGEL SOM AKADEMIELEV.

I ett rum på Kungl. Slottet i Stockholm — sannolikt var det i nordöstra
slottsflygeln — var vid midten af 1700-talet inredd en bildhuggarverkstad.
Här arbetade ornamentsbildhuggaren Adrien Masreliez på Svea Rikes
tronstolar, och här gjorde han utkasten till otaliga dekorativa skulpturer för slottet:
troféerna för stora vestibulen, predikstolen i Slottskapellet, spegelramar och
hvarje-handa praktmöbler, allting fick form under hans flitiga mejsel. Masreliez var
alltså ett mellanting af snickare, stuckatör och bildhuggare, en af dessa
skickliga utländska konsthandtverkare, som inkallats för att biträda vid inredningen
af det Tessinska slottsbygget och som i regel voro uppfostrade i den franska
rokokosmakens traditioner. Han hade kommit till Sverige 1748 på
foranstaltning af Hårleman och stannade här till sin död 1806. Hans son Louis
Masreliez fick svensk uppfostran och kom att spela en framträdande roll i den
senare gustavianska tidens konstlif både som utöfvande målare och som teoretisk
konstkännare.

Till de inkallade utlänningarnas förpliktelser hörde bland annat att mottaga
svenska lärlingar för att utbilda dem i yrket. Hos Masreliez uppenbarade sig i
denna anledning år 1756 en 16-årig yngling vid namn Johan Tobias Sergell
(namnet skrefs på denna tid med två 1), den senare så berömde bildhuggaren.
Det tyckes alltså ursprungligen ha varit den unge Sergells och hans familjs
mening, att han skulle utbildas till dekorationsbildhuggare, d. v. s. handtverkare.
Fadern, Kristoffer Sergell, var själf en inflyttad handtverkare, guldbrodör, från
Jena, och modern Elisabeth Zwirner, såväl som de båda döttrarna, delade hans
yrke. Att föräldrarna emellertid hade stora förhoppningar på sin Johan Tobias,
därom vittnar den för deras förhållanden synnerligen vårdade uppfostran, som

1—142815. Brising, Sergels konst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:16:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bhsergel/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free