Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Och utan att vidare fästa något afseende vid
sin barnslige beundrare, slöt bon ögonen och tycktes
somna.
Nu kan man visserligen ha goda skäl att
betvifla uppriktigheten af denna sömn; kärleken är
synnerligen listig då det gäller att väcka ocli
uppmuntra; ocli stundom kan en förtjusande sömn
komma kärleken att vakna.
Men Avata hade icke tagit med i beräkningen
dens ålder, som hon sökte snärja. Solivro, som
icke förstod, att sömnen kan vara kroppens
förevisningstimma, kände sig stött öfver, hvad ban
ansåg vara ett tecken på ringaktning.
— Denna kvinna är alls icke märkvärdigare
än att jag mycket väl kan lämna henne, sade han
till sig själf. Och med mycken försiktighet började
han återtåget. Det lyckades honom att utan buller
lämna Avatas rum, men utkommen i stora salen,
hvars belysning bländade honom, stötte ban genast
mot någon öfverflödig möbel.
— Hvad nu, prins Solivro! utropade en af de
tre. — Har man vägrat er sin gunst? Eller är ni
redan trött?
Skattmästaren, som fann ett ypperligt tillfälle
att hämnas sitt nederlag, pustade medlidsamt:
— Aj, aj! Unga gossar borde icke ge sig i
lekar, som de icke tåla.
— Avata är icke för nybörjare! instämde de tre.
Solivro, som icke kunde behärska sin rodnad,
skyndade mot utgången med bortvändt ansikte.
I dörren mötte ban gubben; ban var alltför
upprörd för att höra dennes hackande ord, men gubben
tog honom i rocken och gjorde en gest, som var
tillräckligt tydlig. Prinsen stack handen i fickan
och gaf i blindo betalning för den lärdom, ban icke
hade fått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
