Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÂTURANMALÀN 88
kretism hos alla religioner ocli orsakerna till judendomens sär-
egna undantagsställning i detta afseende, och framför allt ut-
vecklingen af kejsarkulten, dess innebörd och betydelse som
brännpunkten för konflikter med kristendomen; men ett ingå-
ende på dessa ämnen skulle föra oss långt utöfver en anmälans
begränsade omfång. Beträffande den viktiga frågan om tole-
ransen må blott i all korthet anmärkas, att romarrikets reli-
giösa system var uppbygdt på frihet för lokala kulter men
ingalunda för en katolsk kyrka; dess »tolerans» var en ren
konjunkturpolitik, blandad med en god portion indifferentism.
Men religiös indifferentism är ofta den intolerantast möjliga
mot en form af religion — entusiasm och öfvertygelsetrohet.
Tredje kapitlet: The Causes of Hatred, berör en annan
sida af motsättningen mellan kristendomen och romarne; det
ger en grundlig, kanske någon gång allt för vidlyftig, utred-
ning af alla de moment, som medverkade till att uppväcka
folkskarornas, både de bildades och de obildades, raseri mot
de kristna. Som riktigt är betonas främst judarnes hat och
undermmeringsarbete. Vidare påpekas tidens folkliga öfvertro
och dess förhållande till kristendomen, den senares ingripande
i familjelifvet (i romersk mening), dess världsflyende och världs-
hatande moment, missuppfattningen af dess sakrament (som
voro hemliga i motsats mot t. ex. Mitrakultens stora sakra-
ment tauroboliuni, tjur offret), de kristnas betonande af sig själfva
som ett särskildt släkte, praktiskt framträdande och besvärande
på nästan alla lifvets områden, och framför allt deras lydnad
för en lag utanför och högre än den romerska, hvilket i de
bildades ögon med full romersk rätt gjorde dem till politiskt
och nationellt farliga människor (författaren drar här en para-
lell med de påfven underdånga katolikerna i Frankrike, liksom
han i fråga om de kristnas ställning till folkmassorna och den
romerska polisen gör en jämförelse med judarnes ställning i
det nuvarande Ryssland). Måhända betonar dock författaren
för starkt den riktning inom martyrkyrkan, som hade sin ut-
gångspunkt i Uppenbarelseboken, och underskattar den mot-
satta politiskt lojala hufvudriktningen åtminstone bland de le-
dande männen.
I kap. IV: The great Persécutions följer så .skildringen af
förföljelsernas yttre förlopp till Konstantin. Äfven här är
framställningen öfvertygande och detaljrik, med nya belysnin-
gar öfver kända fakta. Författaren accepterar naturligen del-
ningen af förföljelsernas historia i två stora perioder, med
gränsen vid kejsar Decius 249, liksom han framhäfver den
lokala och begränsade karaktären hos den första periodens
förföljelser; och alla förföljelser voro mera intensiva än exten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
