Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gång han erkänner detta, vet han dock af egen erfarenhet, att
antalet af dem, som genom den historiska bibelforskningen lidit
skeppsbrott i sin tro, icke tillnärmelsevis är att jämföra med
deras antal, hvilkas tro tagit skada af den motsatta ytterligheten,
den mekaniska inspirationsläran och dess konsekvenser. Den
rigorösa och opersonliga uppfattningen af bibelns auktoritet har
för mer än en blifvit anledningen till att han uppgifvit tron på
en kärleksrik Gud. Det har för många varit en omöjlighet att
i bibeln, speciellt det Gamla Testamentet med dess motsägelser
och besynnerligheter, se ett budskap till dem från Gud;
därigenom ha de ledts till att uppgifva tron på Gud själf. Ett
lifligt intryck af de svårigheter, hvari en människa kan försättas
såväl genom en rigorös och mekanisk uppfattning af bibelns
uppenbarelsekaraktär som genom den strängt
historisk-psykologiska uppfattningen af dess innehåll har professor Smith fått
vid genomläsningen af den brefsamling, som hans vän Henry
Drummond (hvars biograf han som bekant är) lämnade efter
sig vid sin död. Drummond var ju på sin tid en själasörjare i
stor stil, till hvilken tusentals män och kvinnor från skilda delar
af världen vände sig med bön om råd och hjälp i sina religiösa
trångmål.
Professor Smith kände sig alltså gå ett verkligt och djupt
behof till mötes, då han ägnade de föreläsningar, som han år
1899 höll vid det nordamerikanska Yale-universitetet, åt frågan
om forhållandet mellan den historiska bibelforskningen och den
religiösa tron. Han upptar emellertid ej hela frågan i dess
djup och omfång; han inskränker sig till att framhålla
möjligheten af ett uppbyggligt bruk af Gamla Testamentet trots
kritiken. Men inom det område, hvartill han begränsat sig,
rör han sig med säkerhet och smak, och han har mycket att
säga dem, som anse, att ett sådant »söndertrasadt styckverk»
och en så »grof förfalskning», hvartill »kritici» gjort det Gamla
Testamentet, omöjligen längre kan användas i den religiösa
trons tjänst på predikstolen, i hemmen och på katedern.
De ämnen, professor Smith behandlar i de åtta
föreläsningarna, kunna reduceras till tre : 1) den kristnes rätt och plikt
att med alla vetenskapens hjälpmedel genomforska sin tros
grund och källa, 2) den gammaltestamentliga kritikens historia
och viktigaste resultat, 3) dessas inverkan på uppskattningen
af Gamla Testamentet såsom gudomlig uppenbarelse.
Arbetets kärnpunkt ligger tydligen i de kapitel, som afhandla
den tredje af dessa frågor. Den historiska betraktelsen af Israels
religion har ej sällan gifvit anledning till att man helt och
hållet uppgifvit tanken på den gammaltestamentliga religionens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
