Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 SVEN LINDER
nåde tiden, men det torde vara omöjligt att häri vinna full
klarhet. Ej heller blir för den äldsta traditionen
förhållandet mellan Kades och Sinai fullt klart, men antagligen torde
ökenhelgedomen vid källan stått högt i anseende hos de
israelitiska stammar, som redan förut kommit hit, under det
för Mose genom hvad han personligen upplefvat på Sinai
detta för honom blef det heliga berget och därmed också
målet för Israelsstammarnas vandring. Men om Kanaan
var deras gamla stamland, torde deras mål ytterst ej varit
Kades och Sinai utan fädernas land. Så kan kärnan i
berättelsen om spejarnas utsändning vara, att rätt snart efter
ankomsten till Kades en framstöt mot Kanaan söderifrån
försöktes men i stort sedt misslyckades, ehuru kanske några
med Israel besläktade ökenstammar verkligen lyckades sätta
sig fast söderut i landet och därigenom blefvo en
stödjepunkt vid dess senare eröfring.
Sedan Israel alltså fått pröfva, att de krigiska
stammarna på det judeiska berglandets sydliga sluttningar voro
ingalunda föraktliga motståndare, valde det vägen omkring
Edom och Moab för att angripa amoriterna, som enligt E
och sannolikt också J under en konung Sihon i
Ostjordan-landet trängt fram öfver Jabbok och fråntagit moabiterna
deras nordliga områden. Att amoriterriket under de oroliga
tiderna, då Egypten ej kunde göra sin öfverhöghet gällande
i Syrien, verkligen framträngt sä långt, är säkerligen
historiskt, och möjligheten att med Moabs goda minne genom de
af amoriterna eröfrade områdena framtränga till Kanaan
lämnar den förklarliga orsaken till den långa omväg kring
Edom och Moab, hvarmed ökenvandringen slutar.
När Israel inom kort drager öfver Jordan för att taga
fädernas land i besittning, föres det ej längre af sin
mäktige ledare, som då slumrar i sin ensliga graf bland
höjd-ryggarna därborta i öster, där bergen resa sig som en
väldig mur mellan öknen och det förlofvade landet, men den
store dödes verk var det att Israel, där det drog mot
väster, från skilda stammar och tältläger blifvit ett folk.
Sven Linder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
