Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTEANDE OM DET NYA KATEKESEÖRSLAGET 303
det eviga problemet om den mänskliga viljans förhållande
till nåden — tills jag läste Stora katekesen. Luther menar
något helt annat, som är för kristendomen ytterst
karakteristiskt. Vi kunna icke tänka ut åt oss Kristus och hans
verk, utan äro beroende av Andens verk, det är: av Skriften
och predikan. Att Kristus levde och dog, skulle icke gagna
oss, om vi ingenting visste om det. "Förbleve detta verk
förborgat, så att ingen visste om det, så vore det förgäves
och förlorat". Andra artikeln handlar om Kristus, min Herre.
Men utan Andens verk, det är utan ordet och förkunnelsen,
skulle jag intet veta om Kristus och sålunda icke kunna
komma till honom. Så enkel är här Luthers mening med
orden: "icke av mitt eget förnuft eller kraft".
Kristendomen är icke en tankebild utan en tilldragelse i tiden, som
förkunnas och sålunda fortlever i kyrkan. Detta är lätt att
förstå. Och i varje fall bör Luther själv få tolka sina ord.
Men även där Luther följes, innebär det som ovan sagts
en olägenhet för minnet, att ungefär samma ord fastän i
olika vändningar användas, innan man kommer till
Lutherstycket, som i likhet med kärnspråket bör i regel läras
utantill^ vilket försvåras av sådana något förändrade
dubletter som t. ex. 114, 115, 117, 58.
I allmänhet ligger en avvikelse från Luther i den vikt
förslaget lägger på teologiska konsttermer, t. ex.
rättfärdiggörelse 77. Det är bra att ha goda, exakta uttryck. Jag
har därför opponerat mig mot ändringarna av Luthers
formuleringar. Är en sak bra sagd, så låt den lyda så och
omskriv icke i onödan. Däremot har katekesens läsare ett
underordnat intresse för vad de teologiska termerna betyda.
Det är saken, man söker, icke en förklaring av en term.
Läroboken behöver åtskilliga, men knappast alla upplysningar
om vad det och det heter på teologiskt språk. Att frukta
etc. "kallas" gudsfruktan/13. Att ha andra gudar "kallas"
avguderi, 14. (Men 17 bättre: att avlägga ed "är" att etc.)
En onödigt indirekt beskrivning 47 "kallas"
underlåtenhetssynd. Denna Guds omsorg "kallas" Guds försyn 62. Guds
rike "kallas" Kristi rike 76. Stycket 77: detta "kallas"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
