- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettiofemte årgången. 1918 /
335

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN LITURGISKA UTVECKLINGENS FAKTORER 335

gemensamma samhörighet omkring sitt trosinnehåll. Det
är sålunda församlingsmedvetandet, som häri tagit sig uttryck,
och som tvingat Calvin till trohet mot traditionen
åtminstone på en punkt. Och härmed ha vi genom analys av den
kalvinska liturgien funnit en princip, som varit av synnerlig
betydelse för hans liturgiska nyskapelse. Calvin har velat
framställa en helig församling, en kristokrati, som både i
sitt religiösa och världsliga handlande syftar till det stora
mål, som framför allt föresvävar Calvin: Guds ära. Denna
heliga församling består av Guds utkorade:
församlingsbegreppet har sitt underlag i predestinationsdogmen.
Församlingen är mer än en anstalt för Guds ords predikande och
sakramentens förvaltning. Calvin har icke stannat vid tanken
på den objektiva frälsningsanstalten genom ord och sakrament,
utan utsträckt kyrkobegreppet till momentet helgelse.
Församlingen är en congregatio till helgelse. Detta är en av de
avgörande punkterna i Calvins kyrkobegrepp och för övrigt
det samma som Luther lät falla, därför att han ej hade
"folk och personer därtill". Härav följer den stränga
kyrkotukten, "disciplina", vilken för kalvinismen är ett
ovilkorligt kännetecken på kyrkan. Däri ligger också den noggrant
genomförda kyrko-och församlingsorganisationen med dess
exegetiskt motiverade ämbeten. — Trosbekännelse är ett
uttryck för den kristna församlingens enhet, för communio
sanctorum. Vidare är nattvarden det sakrament, som är den
heliga kristna kyrkans centralpunkt. Följdriktigt skall
alltså från dessa premisser trosbekännelsen och
nattvardsfirandet stå i organiskt sammanhang. Så har även skett; i det
Calvin i "la maniere etc" omedelbart sammanfogat med
varandra det verbala uttrycket av
församlingsmedvetandet i trosbekännelsen med det reala uttrycket härav i
nattvardsfirandet. Omedelbart efter nyss citerade ord lyder
nämligen fortsättningen:

"Escoutons comme Jesus Christ nous a institué sa
sainte Cene, selon que sainte Paul le recite en Tunziesme
chapitre de la premiere aux Corinthiens etc."

Trosbekännelsen och nattvardens intiftelseord äro så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1918/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free