Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
RAFAEL GYLLENBERG
skulle sluta med tvenne körverser, vilket har all sannolikhet
för sig.1
Ps. 68 är till innehållet nära besläktad med ps. 60 (sela
v. 6) och 83 (sela v. 9) samt ps. 44 (sela v. 9). I alla dessa
sela-verser är innehållet utpräglat krigiskt. Gud är den
mäktigt framskridande krigsguden, som kämpar för sina skaror
(68: 9, 15, 21; 83: 10 f.), vars bistånd man anropar (44: 10, 11,
60:7, 83: 10) och vars makt och majestät man prisar (68:4,
27, 34). I synnerhet sela-werserna, 9, 20 och 33 i ps. 68 verka
var för sig som ett mäktigt crescendo. I ps. 60 märkes en
tydlig stegring, som når sin höjd i v. 7; därefter ett tvärt
avbrott, allt blir tyst och det tröstefulla oraklet ljuder.
Några av dessa s^a-partier föregås av en direkt uppmaning
till lovsång (68:20, 33). Ps. 83:10—13 förefaller att vara
en krigssång. Sålunda kan man från innehållets sida inte
framställa någon anmärkning mot den här tillämpade
uppfattningen om selas betydelse.2
Den krigiska stämningen finnes emellertid i ett stort
antal srfa-stycken. Utom i nyss nämnda psalmer var det
fallet med ps. 20, 21 och 46. Likaså ps 7: 7 och 76: 5, vilka
liksom ps. 46 äro eskatologiska. Den eskatologiska och
den krigiska stämningen äro dock besläktade (jmf. Kittel,
sid. 186 f.). I andra psalmer framträder den krigiska
prägeln i något skiftande former, ibland som en hatfull skild-
1 Skulle sela 4 a stå oriktigt för 5 a, efter ordet )2"\u> så vore första
strofen byggd i analogi med den sista.
2 Ps. 44, 60, 68 och 83, som även Kittel hänför till mackabeertiden,
spela en viss roll, då det gäller att datera samlingen 2—89. Är den
framställda seZa-teorien riktig, kunna de knappt vara senare infogade,
och då måste samlingen 2—89 vara ung, eller ifrågavarande psalmer från
gammal tid. Det senare är ingalunda omöjligt. Grossmann betraktar
ps. 83, vars »mackabeiska» kolorit är starkare framträdande än de
andras, som ett dokument från Sauls tid (!). Ps. 68 kan lika väl ha
avseende på judarnas återkomst från exilen, som på en mackabeisk
krigshärs marsch genom en öken, ja bättre, i ty att v. 10 sålunda får
sin naturliga förklaring (Jmf. v. 12 med Deuterojes. 52: 7). Varför ps.
60 nödvändigt skulle vara mackabeisk är obegripligt. De citat, som
dessa psalmer innehålla, äro i varje händelse från urgammal tid (Jmf.
Debora-sången .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
