- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettiofemte årgången. 1918 /
106

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

OSCAR HIPPEL

kyrklig institution med fast karaktär, som har mera
grundläggande betydelse för hela den svenska kyrkorätten! Eller
kan man nämna något för den kyrkorättsliga utvecklingen
i vårt land mera betydelsefullt än Uppsala möte 1593!

Betänker man detta, då kan man med fog hävda
kyrkomötets statsrättsliga ställning, även oberoende av den svenska
grundlagen.1 Kyrkomötets vara eller icke vara kan ej bliva
föremål för ett beslut av statsmakterna i den ordning,
ändring av grundlag är föreskriven.2 Såsom en institution av
sedvanerättslig karaktär står det över grundlagen. Anser
man detta vara något rent otänkbart och rättsligt sett
omöjligt, kan det vara nog att hänvisa till Englands
statsförfattningsrätt, där sedvanerätten spelat en mycket stor roll, så
att t. ex. det engelska kabinettet ej finnes i lag stadgat.3 Sigurd
Hanssons resonemang härvidlag kan sålunda ej vara riktigt.4

Man gör kanhända den invändningen, att vad ovan sagts,
ej finner stöd i den närvarande tidens historia; praktiskt
sett överflyglas kyrkomötet alltmer av riksdagen och
betraktas av den som underordnat. Men detta behöver ej i och
för sig bevisa, att det kyrkliga rättsmedvetandet icke längre
äger förståelse för denna institution. Skulle en tid komma,
då kyrkan ställdes inför en avgörande kris, kanske man
skulle finna detta medvetande aktualiserat. Ett nytt Uppsala
möte kunde då bliva en verklighet. Men spekulationer
härom tillhöra ej dessa rader.

Vid sidan av kyrkomötet kan man erinra om ett annat
viktigt moment uti vår kyrkorätt, som likaledes måste äga
sedvanerättsligt stöd. Jag tänker här på konungens för-

1 Som bekant, påbjudes ej kyrkomötet av grundlagen, endast
förutsättes. Jfr Reuterskiöld i Kyrklig Tidskrift årg. 1900. Sid. 513.

2 Detta naturligtvis under den förutsättning, att det alltfort har
sitt stöd i det allmänna rättsmedvetandet.

8 Hagerup, Fr. Retsencyklopædi. Kristiania 1906. Sid. 222.

4 Hansson, S. Den svenska kyrkomötesinstitutionen. Sid. 164 ff.
Även kyrkomötets befogenhet vid stiftande av kyrkolag måste
understrykas, när man hävdar denna dess självständighet. Jfr Thulin, G.
Om konungens ekonomiska lagstiftning. Lund 1890. Sid. 91.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1918/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free