Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN METAFYSISKA FILOSOFIENS BETYDELSE FÖR RELIGIONSVETENSKAPEN 151
lighet, och icke en, utan otaliga själar, var och en oändligt
rik på stämningar och intryck. Och lika visst som vårt
medvetande i sig innesluter den gentemot varje värde
indifferenta kausalfrågan och ej kan tänkas vara utan denna
och dock vara medvetande, lika visst är det ock
nödvändigt ett värdesättande medvetande. På den förra vägen
komma vi till mekanism, på den senare till teleologi; men
själva tillvaron är i sig varken mekanisk eller teleologisk,
men de båda riktningarna hava sitt berättigande däri, att
de återspegla två olika sidor i vårt medvetandes väsen.
Och så kunde vi fortsätta med den ena metafysiska
antagonismen efter den andra och påvisa, huru den är förfelad,
om man i metafysiken söker utsagor om tillvarons väsen,
men huru dock båda motsatserna behålla sin betydelse, när
det blott gäller att avläsa vår personliga ställning gentemot
tillvaron. Men det sagda må vara nog.
Metafysikens huvuduppgift, det berättigade i densamma
är alltså, att den söker utkristallisera och befästa själens
stämningar och låter dem från deras dunkla och dimmiga
tillvaro stiga upp till medvetet plan. Metafysiken, i denna
mening, är den del av filosofien, som står det
förvetenskapliga medvetandet närmast. Den "vetenskapliga filosofien"
däremot ligger det förvetenskapliga medvetandet så fjärran
som möjligt. När det ofta säges, att var och en har sin
filosofi, så gäller detta metafysiken och betyder så mycket
som: var och en har sin världsåskådning, eller bättre
uttryckt: var och en har sitt sätt att se på tillvaron, var och
en har sin särskilda grundsyn och grundstämning, som
färgar hans betraktelse av tillvaron. "Kein Mensch kommt
ölme so etwas aus, jeder braucht und hat in irgendeiner
Form eine Ausweitung seines Eennens und Wissens, eine
Ansicht vom Ganzen der Welt und zumal von der Stellung,
die der Mensch därin einnimmt oder einnehmen soll. So gibt
es eine Metaphysik der Kinderstube und des Märchens —
eine Metaphysik des praktischen Lebons" ete.1 Men denna
det förvetenskapliga medvetandets "världsåskådning" är
1 Windelband: Einleitung in die Philosophie, 1914, sid. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
