Bibeln / Fjärde Mosebok (Numeri), 21 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                 Fjärde Mosebok (Numeri), 21 Kapitlet

                Konungen i Arad besegrad.  Kopparormen.
                         Sihon och Og slagna.

  1.  Då nu konungen i Arad, kananéen, som bodde i Sydlandet, hörde
      att Israel var i antågande på Atarimvägen, gav han sig i strid
      med Israel och tog några av dem till fånga.
  2.  Då gjorde Israel ett löfte åt HERREN och sade: »Om du giver
      detta folk i min hand, så skall jag giva deras städer till
      spillo.»
  3.  Och HERREN hörde Israels röst och gav kananéerna i deras hand,
      och de gåvo dem och deras städer till spillo; så fick stället
      namnet Horma.

  4.  Och de bröto upp från berget Hor och togo vägen åt Röda havet
      till, för att gå omkring Edoms land.  Men under vägen blev
      folket otåligt.
  5.  Och folket talade emot Gud och emot Mose och sade: »Varför haven
      I fört oss upp ur Egypten, så att vi måste dö i öknen?  Här
      finnes ju varken bröd eller vatten, och vår själ vämjes vid den
      usla föda vi få.»
  6.  Då sände HERREN giftiga ormar bland folket, och dessa stungo
      folket; och mycket folk i Israel blev dödat.
  7.  Då kom folket till Mose och sade: »Vi hava syndat därmed att vi
      talade mot HERREN och mot dig.  Bed till HERREN att han tager
      bort dessa ormar ifrån oss.»  Och Mose bad för folket.
  8.  Då sade HERREN till Mose: »Gör dig en orm och sätt upp den på en
      stång; sedan må var och en som har blivit ormstungen se på den,
      så skall han bliva vid liv.»
  9.  Då gjorde Mose en orm av koppar och satte upp den på en stång;
      när sedan någon hade blivit stungen av en orm, såg han upp på
      kopparormen och blev så vid liv.

 10.  Och Israels barn bröto upp och lägrade sig i Obot;
 11.  och från Obot bröto de upp och lägrade sig vid Ije-Haabarim i
      öknen som ligger framför Moab, österut.
 12.  Därifrån bröto de upp och lägrade sig i Sereds dal.
 13.  Därifrån bröto de upp och lägrade sig på andra sidan Arnon, där
      denna bäck från amoréernas område, där den har runnit upp,
      flyter fram i öknen; ty Arnon är Moabs gräns och flyter fram
      mellan Moabs land och amoréernas.
 14.  Därför heter det i »Boken om HERRENS krig»:
        »Vaheb i Sufa
        och dalarna där Arnon går fram,
 15.    och dalarnas sluttning,
        som sänker sig mot Ars bygd
        och stöder sig mot Moabs gräns.»

 16.  Därifrån drogo de till Beeri om brunnen där var det som HERREN
      sade till Mose: »Församla folket, så vill jag giva dem vatten.»
 17.  Då sjöng Israel denna sång:

        »Flöda, du brunn!  Ja, sjungen om den,
 18.    om brunnen som furstar grävde,
        som folkets ypperste borrade,
        med spiran, med sina stavar.

 19.  Från öknen drogo de till Mattana, från Mattana till Nahaliel,
      från: Nahaliel till Bamot,
 20.  från Bamot till den dal som ligger: på Moabs mark uppe på Pisga,
      där man kan se ut över ödemarken.

 21.  Och Israel skickade sändebud till Sihon, amoréernas konung, och
      lät säga:
 22.  »Låt mig taga genom ditt land.  Vi skola icke vika av ifrån
      vägen in i åkrar eller vingårdar, och icke dricka vatten ur
      brunnarna.  Stora vägen skola vi gå, till dess vi hava kommit
      igenom ditt område.»
 23.  Men Sihon tillstadde icke Israel att tåga genom sitt område,
      utan församlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i öknen,
      till dess han kom till Jahas; där gav han sig i strid med
      Israel.
 24.  Men Israel slog honom med svärdsegg och intog hans land från
      Arnon ända till Jabbok, ända till Ammons barns land, ty Ammons
      barns gräns var befäst.
 25.  Och Israel intog alla städerna där; och Israel bosatte sig i
      amoréernas alla städer, i Hesbon och alla underlydande orter.
 26.  Hesbon var nämligen Sihons, amoréernas konungs, stad, ty denne
      hade fört krig med den förre konungen i Moab och tagit ifrån
      honom hela hans land ända till Arnon.
 27.  Därför säga skalderna:

        »Kommen till Hesbon!
        Byggas och befästas
            skall Sihons stad.
 28.    Ty eld gick ut från Hesbon,
        en låga från Sihons stad;
        den förtärde Ar i Moab,
        dem som bodde på Arnons höjder.
 29.    Ve dig, Moab!
        Förlorat är du, Kemos' folk!
        Han lät sina söner bliva slagna på flykten
        och sina döttrar föras bort i fångenskap,
        bort till amoréernas konung, Sihon.
 30.    Vi sköto ned dem -- förlorat var Hesbon,
        landet ända till Dibon;
        vi härjade ända till Nofa,
        Nofa, som når till Medeba.»

 31.  Så bosatte sig då Israel i amoréernas land.
 32.  Och Mose sände ut och lät bespeja Jaeser, och de intogo dess
      underlydande orter; och han fördrev amoréerna som bodde där.
 33.  Sedan vände de sig åt annat hål.  och drogo upp åt Basan
      till.  Och Og, konungen i Basan, drog med allt sitt folk ut till
      strid mot dem, till Edrei.
 34.  Men HERREN sade till Mose: »Frukta icke för honom, ty i din hand
      har jag givit honom och allt hans folk och hans land.  Och du
      skall göra med honom på samma sätt som du gjorde med Sihon,
      amoréernas konung, som bodde i Hesbon.»
 35.  Och de slogo honom jämte hans söner och allt hans folk, och läto
      ingen av dem slippa undan.  Så intogo de hans land.