Jesaja, 30 Kapitlet
Egyptens hjälp fåfänglig. HERREN sitt
folks sanna hjälp. Dom över Assur.
1. Ve eder, I vanartiga barn,
säger HERREN,
I som gören upp rådslag
som icke komma från mig,
och sluten förbund,
utan att min Ande är med,
så att I därigenom hopen
synd på synd,
2. I som dragen ned till Egypten,
utan att hava rådfrågat min mun,
för att söka eder ett värn hos Farao
och en tillflykt under Egyptens skugga!
3. Se, Faraos värn
skall bliva eder till skam,
och tillflykten under Egyptens skugga
skall bliva eder till blygd.
4. Ty om ock hans furstar äro i Soan,
och om än hans sändebud komma ända till Hanes,
5. så skall dock var man få blygas över detta folk,
som icke kan hjälpa dem,
icke vara till bistånd och hjälp,
utan allenast till skam och smälek.
6. Utsaga om Söderlandets odjur.
Genom ett farornas och ångestens land,
där lejoninnor och lejon hava sitt tillhåll,
jämte huggormar och flygande drakar,
där föra de på åsnors ryggar sina rikedomar
och på kamelers pucklar sina skatter
till ett folk som icke kan hjälpa dem.
7. Ty Egyptens bistånd är fåfänglighet och tomhet;
därför kallar jag det landet
»Rahab, som ingenting uträttar»[1].
8. Så gå nu in och skriv detta på en tavla, som må förvaras bland
dem, och teckna upp det i en bok, så att det bevaras för
kommande dagar, alltid och evinnerligen.
9. Ty det är ett gensträvigt folk, trolösa barn, barn som icke
vilja höra HERRENS lag,
10. utan säga till siarna: »Upphören med edra syner», och till
profeterna: »Profeteren icke för oss vad sant är; talen till oss
sådant som är oss välbehagligt, profeteren bedrägliga ting;
11. viken av ifrån vägen, gån åt sidan från stigen, skaffen bort ur
vår åsyn Israel Helige.»
12. Därför säger Israels Helige så: »Eftersom I förakten detta ord
och förtrösten på våld och vrånghet och stödjen eder på sådant,
13. därför skall denna missgärning bliva för eder såsom ett
fallfärdigt stycke på en hög mur, vilket mer och mer giver sig
ut, till dess att muren plötsligt och med hast störtar ned och
krossas;
14. den krossa, såsom när man våldsamt slår en lerkruka i bitar, så
våldsamt att man bland bitarna icke kan finna en skärva stor nog
att därmed taga eld från eldstaden eller ösa upp vatten ur
dammen.»
15. Ty så säger Herren, HERREN, Israels Helige: »Om i vänden om och
ären stilla, skolen I bliva frälsta, genom stillhet och
förtröstan varden I starka.» Men i viljen icke.
16. I sägen: »Nej, på hästar vilja vi jaga fram» -- därför skolen I
också bliva jagade; »på snabba springare vilja vi rida åstad» --
därför skola ock edra förföljare vara snabba.
17. Tusen av eder skola fly för en enda mans hot eller för fem mäns
hot, till dess att vad som är kvar av eder bliver såsom en ensam
stång på bergets topp, såsom ett baner på höjden.
18. Ja, därför väntar HERREN, till dess att han kan vara eder nådig;
därför tronar han i höghet, till dess att han kan förbarma sig
över eder. Ty en domens Gud är HERREN; saliga äro alla de som
vänta efter honom.
19. Ja, du folk som bor på Sion, i Jerusalem, ingalunda må du gråta.
Han skall förvisso vara dig nådig, när du ropar; så snart han
hör din röst, skall han svara dig.
20. Ty väl skall Herren giva eder nödens bröd och fångenskapens
dryck, men sedan skola dina lärare icke mer sättas å sido, utan
dina ögon skola se upp till dina lärare.
21. Och om du viker av, vare sig åt höger eller åt vänster, så skola
dina öron höra detta ord ljuda bakom dig; »Här är vägen, vandren
på en.»
22. Då skolen I akta för orent silvret varmed edra skurna beläten
äro överdragna, och guldet varmed edra gjutna beläten äro
belagda; du skall kasta ut det såsom orenlighet och säga till
det: »Bort härifrån!»
23. Och han skall giva regn åt säden som du har sått på din mark,
och han skall av markens gröda giva dig bröd som är kraftigt och
närande; och din boskap skall på den tiden gå i bet på vida
ängar.
24. Och oxarna och åsnorna med vilka man brukar jorden, de skola äta
saltad blandsäd om man har kastat med vanna och kastskovel.
25. Och på alla höga berg och alla stora höjder skola bäckar rinna
upp med strömmande vatten -- när den stora slaktningens dag
kommer, då torn skola falla.
26. Och månens ljus skall bliva såsom solens ljus, och solens ljus
skall varda sju gånger klarare, såsom ett sjufaldigt dagsljus,
när den tid kommer, då HERREN förbinder sitt folks skador och
helar såren efter slagen som det har fått.
27. Se, HERRENS namn
kommer fjärran ifrån,
med brinnande vrede
och med tunga rökmoln;
hans läppar äro fulla av förgrymmelse,
och hans tunga är såsom förtärande eld;
28. hans andedräkt är lik en ström som svämmar över,
så att den når ändå upp till halsen.
Ty han vill sålla folken
i förintelsens såll
och lägga i folkslagens mun
ett betsel, till att leda dem vilse.
29. Då skolen I sjunga såsom i en natt
då man firar helig högtid,
och edra hjärtan skola glädja sig,
såsom när man under flöjters ljud
tågar upp på HERRENS berg,
upp till Israels klippa.
30. Och HERREN skall låta höra
sin röst i majestät
och visa huru hans arm drabbar,
i vredesförgrymmelse
och med förtärande eldslåga,
med storm och störtskurar
och hagelstenar.
31. Ty för HERRENS röst
skall Assur bliva förfärad,
när han slår honom med sitt ris.
32. Och så ofta staven far fram
och HERREN efter sitt rådslut
låter den falla på honom
skola pukor och harpor ljuda.
Gång på gång skall han lyfta sin arm
till att strida mot honom.
33. Ty en Tofetplats
är längesedan tillredd,
ja ock för konungen är den gjord redo,
och djup och vid är den;
dess rund är fylld av eld
och av ved i myckenhet,
och lik en svavelström
skall HERRENS Ande
sätta den i brand.
[1] Rahab uttydes såsom stortalighet; jfr Ps. 87:4. Jes. 51:9.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:09 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/23_30.html
