- Project Runeberg -  Bibeln /
Jesaja, 30 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                         Jesaja, 30 Kapitlet

                Egyptens hjälp fåfänglig.  HERREN sitt
                  folks sanna hjälp.  Dom över Assur.

  1.    Ve eder, I vanartiga barn,
            säger HERREN,
        I som gören upp rådslag
            som icke komma från mig,
        och sluten förbund,
            utan att min Ande är med,
        så att I därigenom hopen
            synd på synd,
  2.    I som dragen ned till Egypten,
        utan att hava rådfrågat min mun,
        för att söka eder ett värn hos Farao
        och en tillflykt under Egyptens skugga!
  3.    Se, Faraos värn
            skall bliva eder till skam,
        och tillflykten under Egyptens skugga
            skall bliva eder till blygd.
  4.    Ty om ock hans furstar äro i Soan,
        och om än hans sändebud komma ända till Hanes,
  5.    så skall dock var man få blygas över detta folk,
        som icke kan hjälpa dem,
        icke vara till bistånd och hjälp,
        utan allenast till skam och smälek.

  6.  Utsaga om Söderlandets odjur.

        Genom ett farornas och ångestens land,
        där lejoninnor och lejon hava sitt tillhåll,
        jämte huggormar och flygande drakar,
        där föra de på åsnors ryggar sina rikedomar
        och på kamelers pucklar sina skatter
        till ett folk som icke kan hjälpa dem.
  7.    Ty Egyptens bistånd är fåfänglighet och tomhet;
        därför kallar jag det landet
        »Rahab, som ingenting uträttar»[1].

  8.  Så gå nu in och skriv detta på en tavla, som må förvaras bland
      dem, och teckna upp det i en bok, så att det bevaras för
      kommande dagar, alltid och evinnerligen.
  9.  Ty det är ett gensträvigt folk, trolösa barn, barn som icke
      vilja höra HERRENS lag,
 10.  utan säga till siarna: »Upphören med edra syner», och till
      profeterna: »Profeteren icke för oss vad sant är; talen till oss
      sådant som är oss välbehagligt, profeteren bedrägliga ting;
 11.  viken av ifrån vägen, gån åt sidan från stigen, skaffen bort ur
      vår åsyn Israel Helige.»
 12.  Därför säger Israels Helige så: »Eftersom I förakten detta ord
      och förtrösten på våld och vrånghet och stödjen eder på sådant,
 13.  därför skall denna missgärning bliva för eder såsom ett
      fallfärdigt stycke på en hög mur, vilket mer och mer giver sig
      ut, till dess att muren plötsligt och med hast störtar ned och
      krossas;
 14.  den krossa, såsom när man våldsamt slår en lerkruka i bitar, så
      våldsamt att man bland bitarna icke kan finna en skärva stor nog
      att därmed taga eld från eldstaden eller ösa upp vatten ur
      dammen.»
 15.  Ty så säger Herren, HERREN, Israels Helige: »Om i vänden om och
      ären stilla, skolen I bliva frälsta, genom stillhet och
      förtröstan varden I starka.»  Men i viljen icke.
 16.  I sägen: »Nej, på hästar vilja vi jaga fram» -- därför skolen I
      också bliva jagade; »på snabba springare vilja vi rida åstad» --
      därför skola ock edra förföljare vara snabba.
 17.  Tusen av eder skola fly för en enda mans hot eller för fem mäns
      hot, till dess att vad som är kvar av eder bliver såsom en ensam
      stång på bergets topp, såsom ett baner på höjden.
 18.  Ja, därför väntar HERREN, till dess att han kan vara eder nådig;
      därför tronar han i höghet, till dess att han kan förbarma sig
      över eder.  Ty en domens Gud är HERREN; saliga äro alla de som
      vänta efter honom.

 19.  Ja, du folk som bor på Sion, i Jerusalem, ingalunda må du gråta.
      Han skall förvisso vara dig nådig, när du ropar; så snart han
      hör din röst, skall han svara dig.
 20.  Ty väl skall Herren giva eder nödens bröd och fångenskapens
      dryck, men sedan skola dina lärare icke mer sättas å sido, utan
      dina ögon skola se upp till dina lärare.
 21.  Och om du viker av, vare sig åt höger eller åt vänster, så skola
      dina öron höra detta ord ljuda bakom dig; »Här är vägen, vandren
      på en.»
 22.  Då skolen I akta för orent silvret varmed edra skurna beläten
      äro överdragna, och guldet varmed edra gjutna beläten äro
      belagda; du skall kasta ut det såsom orenlighet och säga till
      det: »Bort härifrån!»
 23.  Och han skall giva regn åt säden som du har sått på din mark,
      och han skall av markens gröda giva dig bröd som är kraftigt och
      närande; och din boskap skall på den tiden gå i bet på vida
      ängar.
 24.  Och oxarna och åsnorna med vilka man brukar jorden, de skola äta
      saltad blandsäd om man har kastat med vanna och kastskovel.
 25.  Och på alla höga berg och alla stora höjder skola bäckar rinna
      upp med strömmande vatten -- när den stora slaktningens dag
      kommer, då torn skola falla.
 26.  Och månens ljus skall bliva såsom solens ljus, och solens ljus
      skall varda sju gånger klarare, såsom ett sjufaldigt dagsljus,
      när den tid kommer, då HERREN förbinder sitt folks skador och
      helar såren efter slagen som det har fått.

 27.    Se, HERRENS namn
            kommer fjärran ifrån,
        med brinnande vrede
            och med tunga rökmoln;
        hans läppar äro fulla av förgrymmelse,
        och hans tunga är såsom förtärande eld;
 28.    hans andedräkt är lik en ström som svämmar över,
        så att den når ändå upp till halsen.
        Ty han vill sålla folken
            i förintelsens såll
        och lägga i folkslagens mun
            ett betsel, till att leda dem vilse.
 29.    Då skolen I sjunga såsom i en natt
            då man firar helig högtid,
        och edra hjärtan skola glädja sig,
            såsom när man under flöjters ljud
        tågar upp på HERRENS berg,
            upp till Israels klippa.
 30.    Och HERREN skall låta höra
            sin röst i majestät
        och visa huru hans arm drabbar,
            i vredesförgrymmelse
        och med förtärande eldslåga,
            med storm och störtskurar
            och hagelstenar.
 31.    Ty för HERRENS röst
            skall Assur bliva förfärad,
            när han slår honom med sitt ris.
 32.    Och så ofta staven far fram
            och HERREN efter sitt rådslut
        låter den falla på honom
            skola pukor och harpor ljuda.
        Gång på gång skall han lyfta sin arm
            till att strida mot honom.
 33.    Ty en Tofetplats
            är längesedan tillredd,
        ja ock för konungen är den gjord redo,
            och djup och vid är den;
        dess rund är fylld av eld
            och av ved i myckenhet,
        och lik en svavelström
            skall HERRENS Ande
            sätta den i brand.

[1]  Rahab uttydes såsom stortalighet; jfr Ps. 87:4. Jes. 51:9.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/23_30.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free