- Project Runeberg -  Bibeln /
Daniel, 8 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                          Daniel, 8 Kapitlet

                         Väduren och bocken.

  1.  I konung Belsassars tredje regeringsår såg jag, Daniel, en syn,
      en som kom efter den jag förut hade sett.
      >Dan. 7,1 f.
  2.  Då jag nu i denna syn såg till, tyckte jag mig vara i Susans
      borg i hövdingdömet Elam; och då jag vidare såg till i synen,
      fann jag mig vara vid floden Ulai.
  3.  Och när jag lyfte upp mina ögon, fick jag se en vädur stå
      framför floden, och han hade två horn; och båda hornen voro
      höga, men det ena var högre än det andra, och detta som var
      högre sköt sist upp.
  4.  Jag såg väduren stöta med hornen västerut och norrut och
      söderut, och intet djur kunde stå honom emot, och ingen kunde
      rädda ur hans våld; han for fram såsom han ville och företog sig
      stora ting.

  5.  Och när jag vidare gav akt, fick jag se en bock komma
      västerifrån och gå fram över hela jorden, dock utan att röra vid
      jorden; och bocken hade ett ansenligt horn i pannan.
  6.  Och han nalkades väduren med de båda hornen, den som jag hade
      sett stå framför floden, och sprang emot honom i väldig vrede.
  7.  Jag såg honom komma ända inpå väduren och störta över honom i
      förbittring, och han stötte till väduren och krossade hans båda
      horn, så att väduren icke hade någon kraft att stå emot
      honom.  Sedan slog han honom till jorden och trampade på honom;
      och ingen fanns, som kunde rädda väduren ur hans våld.

  8.  Och bocken företog sig mycket stora ting.  Men när han hade
      blivit som starkast, brast det stora hornet sönder, och fyra
      andra ansenliga horn sköto upp i dess ställe, åt himmelens fyra
      väderstreck.
  9.  Och från ett av dem gick ut ett nytt horn, i begynnelsen litet,
      och det växte övermåttan söderut och österut och åt »det härliga
      landet» till.
      >Jer. 3,19. Hes. 20,6, 15. Dan. 11,16, 41.
 10.  Och det växte ända upp till himmelens härskara och kastade några
      av denna härskara, av stjärnorna, ned till jorden och trampade
      på dem.
      >Job 20,6. Jes 14,13. 2 Mack. 9,10.
 11.  Ja, till och med mot härskarornas furste företog han sig stora
      ting: han tog bort ifrån honom det dagliga offret, och hans
      helgedoms boning slogs ned.
      >4 Mos. 28,3 f. 1 Mack. 1,23.
 12.  Jämte det dagliga offret bliver ock en härskara prisgiven, för
      överträdelses skull.  Och det slår sanningen ned till jorden och
      lyckas väl i vad det företager sig.

 13.  Sedan hörde jag en av de heliga tala, och en annan helig frågade
      denne som talade: »Huru lång tid avser synen om det dagliga
      offret, och om överträdelsen som kommer åstad förödelse, och om
      förtrampandet av både helgedom och härskara?»
 14.  Då svarade han mig: »Två tusen tre hundra aftnar och morgnar;
      därefter skall helgedomen komma till sin rätt igen.»

 15.  När nu jag, Daniel, hade sett denna syn och sökte att förstå
      den, fick jag se en som såg ut såsom en man stå framför mig.
 16.  Och mitt över Ulai hörde jag rösten av en människa som ropade
      och sade: »Gabriel, uttyd synen för denne.»
 17.  Då kom han intill platsen där jag stod, men jag blev förskräckt,
      när han kom, och föll ned på mitt ansikte.  Och han sade till
      mig: »Giv akt härpå, du människobarn; ty synen syftar på ändens
      tid.»
 18.  Medan han så talade med mig, låg jag i vanmakt, med mitt ansikte
      mot jorden; men han rörde vid mig och reste upp mig igen.
      >Dan. 10,9 f., 16 f.

 19.  Därefter sade han: »Se, jag vill kungöra för dig vad som skall
      ske, när det lider mot slutet med vreden ty på ändens tid syftar
      detta.
 20.  Väduren som du såg, han med de två hornen, betyder Mediens och
      Persiens konungar.
 21.  Men bocken är Javans konung, och det stora hornet i hans panna
      är den förste konungen.
 22.  Men att det brast sönder, och att fyra andra uppstodo i dess
      ställe, det betyder att fyra riken skola uppstå av hans folk,
      dock icke jämlika med honom i kraft.
 23.  Och vid slutet av deras välde, när överträdarna hava fyllt sitt
      mått, skall en fräck och arglistig konung uppstå;
 24.  han skall bliva stor i kraft, dock icke jämlik med den förre i
      kraft och han skall komma åstad så stort fördärv att man måste
      förundra sig; och han skall lyckas väl och få fullborda sitt
      uppsåt.  Ja, han skall fördärva många, och jämväl de heligas
      folk.
 25.  Därigenom att han är så klok, skall han lyckas så väl med sitt
      svek, han skall föresätta sig stora ting, oförtänkt skall han
      fördärva många.  Ja, mot furstarnas furste skall han sätta sig
      upp; men utan människohand skall han då varda krossad.
      >2 Mack. 9,5 f.
 26.  Och synen angående aftnarna och morgnarna, varom nu är talat, är
      sanning.  Men göm du den synen, ty den syftar på en avlägsen
      framtid.»
 27.  Men jag, Daniel, blev maktlös och låg sjuk en tid.  Sedan stod
      jag upp och förrättade min tjänst hos konungen; och jag var
      häpen över synen, men ingen förstod den.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/27_08.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free