- Project Runeberg -  Bibeln /
Evangelium enligt Matteus, 13 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                Evangelium enligt Matteus, 13 Kapitlet

                   Jesus undervisar i liknelser om
                himmelriket, bemötes i sin fädernestad
                             med förakt.

  1.  Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig
      vid sjön.
  2.  Då församlade sig mycket folk omkring honom.  Därför steg han i
      en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.
  3.  Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade:

      »En såningsman gick ut för att så.
  4.  Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och
      åto upp det.
  5.  Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och
      det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
  6.  men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det
      icke hade någon rot, torkade det bort.
  7.  Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde
      det.
  8.  Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt,
      dels sextiofalt, dels trettiofalt.
  9.  Den som har öron, han höre.»

 10.  Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du
      till dem i liknelser?»
 11.  Han svarade och sade:

      »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem
      är det icke givet.
 12.  Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över
      nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han
      har.
 13.  Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende
      ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller
      förstå.
 14.  Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger:

        'Med hörande öron skolen I höra,
        och dock alls intet förstå,
        och med seende ögon skolen I se,
        och dock alls intet förnimma.
 15.    Ty detta folks hjärta har blivit förstockat,
        och med öronen höra de illa,
        och sina ögon hava de tillslutit,
        så att de icke se med sina ögon,
        eller höra med sina öron,
        eller förstå med sina hjärtan,
        och omvända sig och bliva helade av mig.

 16.  Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.
 17.  Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga
      män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det,
      och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.

 18.  Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.
 19.  När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer
      den onde och river bort det som såddes i hans hjärta.  Om en
      sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.
 20.  Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl
      hör ordet och strax tager emot det med glädje,
 21.  men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande
      allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse
      påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.
 22.  Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör
      ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga
      lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt.
 23.  Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som
      både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och
      giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.»

 24.  En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med
      himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;
 25.  men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland
      vetet och gick sedan sin väg.
 26.  När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock
      ogräset.

 27.  Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre,
      du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?
 28.  Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.'  Tjänarna sade till
      honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det
      tillhopa?'
 29.  Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte
      ogräset, när I samlen detta tillhopa.
 30.  Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när
      skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen
      först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att
      brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'»

 31.  En annan liknelse framställde han för dem; han sade:
      »Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger
      ned i sin åker.
 32.  Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det
      störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att
      himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar.»

 33.  En annan liknelse framställde han för dem: »Himmelriket är likt
      en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor[1]
      mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»

 34.  Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan
      liknelser talade han intet till dem.
 35.  Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade:
        »Jag vill öppna min mun till liknelser,
        uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse.»

 36.  Därefter lät han folket gå och gick själv hem.  Och hans
      lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss
      liknelsen om ogräset i åkern.»
 37.  Han svarade och sade:

      »Den som sår den goda säden är Människosonen.
 38.  Åkern är världen.  Den goda säden, det är rikets barn, men
      ogräset är ondskans barn.
 39.  Ovännen, som sådde det, är djävulen.  Skördetiden är tidens
      ände.  Skördemännen är änglar.
 40.  Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall
      det ock ske vid tidens ände.
 41.  Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla
      tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till
      fall, och dem som göra vad orätt är,
 42.  och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt
      och tandagnisslan.
 43.  Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike.
      Den som har öron, han höre.

 44.  Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker.  Och
      en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går
      han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.

 45.  Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker
      efter goda pärlor;
 46.  och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer
      vad han äger och köper den.

 47.  Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i
      havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.
 48.  När den så bliver full, drager man upp den på stranden och
      sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar
      man bort.  --
 49.  Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och
      skilja de onda från de rättfärdiga
 50.  och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och
      tandagnisslan.

 51.  Haven I förstått allt detta?»
      De svarade honom: »Ja.»
 52.  Då sade han till dem: »Så är nu var skriftlärd, som har blivit
      en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd
      bär fram nytt och gammalt.»

 53.  När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort
      därifrån.
 54.  Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket
      i deras synagoga, så att de häpnade och sade: »Varifrån har han
      fått denna vishet?  Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?
 55.  Är då denne icke timmermannens son?  Heter icke hans moder
      Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och
      Judas?
 56.  Och hans systrar, bo de icke alla hos oss?  Varifrån har han då
      fått allt detta?»
 57.  Så blev han för dem en stötesten.  Men Jesus sade till dem: »En
      profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget
      hus.»
 58.  Och för deras otros skull gjorde han där icke många
      kraftgärningar.

[1]  Se Skäppa i Ordförklaringarna


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/40_13.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free