- Project Runeberg -  Bibeln /
Evangelium enligt Markus, 10 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                Evangelium enligt Markus, 10 Kapitlet

               Jesus lämnar Galileen, besvarar en fråga
               om äktenskapsskillnad, välsignar barnen,
               undervisar en rik man om livets väg och
               sina lärjungar om den sanna försakelsens
                  lön, förutsäger ännu en gång sitt
               lidande, tillrättavisar Sebedeus' söner,
                     giver en blind man hans syn.

  1.  Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra
      sidan Jordan, till Judeens område.  Och mycket folk församlades
      åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed
      var.

  2.  Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och
      frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från
      sin hustru.
  3.  Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?»
  4.  De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt
      sin hustru och så skilja sig från henne.»
  5.  Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev
      han åt eder detta bud.
  6.  Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och
      kvinna'.
  7.  'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
  8.  Och de tu skola varda ett kött.'  Så äro de icke mer två, utan
      ett kött.
  9.  Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
 10.  När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter
      om detsamma.
 11.  Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och
      tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
 12.  Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan
      man, då begår hon äktenskapsbrott.

 13.  Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid
      dem; men lärjungarna visade bort dem.
 14.  När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten
      barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike
      hör sådana till.
 15.  Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike
      såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
 16.  Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och
      välsignade dem.

 17.  När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg,
      skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade
      honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv
      till arvedel?»
 18.  Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god?  Ingen är god
      utom Gud allena.
 19.  Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå
      äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära
      falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom
      tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»
 20.  Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från
      min ungdom.»
 21.  Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till
      honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och
      giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen.  Och kom
      sedan och följ mig.»
 22.  Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad
      bort, ty han hade många ägodelar.
 23.  Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru
      svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds
      rike!»
 24.  Men lärjungarna häpnade vid hans ord.  Då tog Jesus åter till
      orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke
      att komma in i Guds rike!
 25.  Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för
      den som är rik att komma in i Guds rike.»
 26.  Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då
      bliva frälst?»
 27.  Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men
      icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»

 28.  Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava
      övergivit allt och följt dig.»
 29.  Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min
      och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller
      systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
 30.  ingen sådan finnes, som icke skall få hundrafalt igen: redan här
      i tiden hus, och bröder och systrar, och mödrar och barn, och
      jordagods, mitt under förföljelser, och i den tillkommande
      tidsåldern evigt liv.
 31.  Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista
      bliva de första.»

 32.  Och de voro på vägen upp till Jerusalem.  Och Jesus gick före
      dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro
      uppfyllda av fruktan.  Då tog han åter till sig de tolv och
      begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
 33.  »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva
      överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola
      döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
 34.  och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla
      honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå
      igen.»

 35.  Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom
      och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss
      få vad vi nu tänka begära av dig.»
 36.  Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?»
 37.  De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta
      på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
 38.  Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären.  Kunnen I
      dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag
      genomgår?»
 39.  De svarade honom: »Det kunna vi.»  Då sade Jesus till dem: »Ja,
      den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag
      genomgår skolen I genomgå,
 40.  men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra
      tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla
      dem för vilka så är bestämt.»

 41.  När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och
      Johannes.
 42.  Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de
      som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar,
      och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
 43.  Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst
      bland eder, han vare de andras tjänare,
 44.  och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
 45.  Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig,
      utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»

 46.  Och de kommo till Jeriko.  Men när han åter gick ut ifrån
      Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk,
      satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
 47.  När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa
      och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
 48.  Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men
      han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
 49.  Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.»  Och de kallade
      på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp;
      han kallar dig till sig.»
 50.  Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom
      fram till Jesus.
 51.  Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall
      göra dig?»  Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min
      syn.»
 52.  Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.»  Och strax
      fick han sin syn och följde honom på vägen.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/41_10.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free