- Project Runeberg -  Bibeln /
Evangelium enligt Lukas, 2 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                 Evangelium enligt Lukas, 2 Kapitlet

                Jesus födes i Betlehem, omskäres och
               frambäres i Jerusalems helgedom, besöker
                vid tolv års ålder Jerusalem, sitter i
               helgedomen och hör på lärarna och frågar
                                 dem.

  1.  Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick
      ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.
  2.  Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när
      Kvirinius var landshövding över Syrien.
  3.  Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta
      skattskriva sig.
  4.  Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och
      släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids
      stad, som heter Betlehem, i Judeen,
  5.  för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var
      havande.
  6.  Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle
      föda.
  7.  Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade
      honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.
  8.  I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt
      om natten över sin hjord.
  9.  Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet
      kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.
 10.  Men ängeln sade till dem: »Varen icke förskräckta.  Se, jag
      bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.
 11.  Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och
      han är Messias, Herren.
 12.  Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött
      barn, som ligger lindat i en krubba.»
 13.  I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska
      härskaran, och de lovade Gud och sade:
 14.    »Ära vare Gud i höjden,
        och frid på jorden,
        bland människor till vilka han har behag!»
 15.  När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade
      dessa till varandra: »Låt oss nu gå till Betlehem och se det som
      där har skett, och som Herren har kungjort för oss.»
 16.  Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet
      som låg i krubban.
 17.  Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt
      till dem om detta barn.
 18.  Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna
      berättade för dem.
 19.  Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.
 20.  Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt
      vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem
      sagt.
 21.  När sedan åtta dagar hade gått till ända och han skulle
      omskäras, gavs honom namnet Jesus, det namn som hade blivit
      nämnt av ängeln, förrän han blev avlad i sin moders liv.
 22.  Och när deras reningsdagar hade gått till ända, de som voro
      föreskrivna i Moses' lag, förde de honom upp till Jerusalem för
      att bära honom fram inför Herren,
 23.  enligt den föreskriften i Herrens lag, att »allt mankön som
      öppnar moderlivet skall räknas såsom helgat åt Herren»,
 24.  så ock för att offra »ett par duvor eller två unga turturduvor»,
      såsom stadgat var i Herrens lag.
 25.  I Jerusalem levde då en man, vid namn Simeon, en rättfärdig och
      from man, som väntade på Israels tröst; och helig ande var över
      honom.
 26.  Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han
      icke skulle se döden, förrän han hade fått se Herrens Smorde.
 27.  Han kom nu genom Andens tillskyndelse till helgedomen.  Och när
      föräldrarna buro in barnet Jesus, för att så göra med honom som
      sed var efter lagen,
 28.  då tog också han honom i sin famn och lovade Gud och sade:
 29.    »Herre, nu låter du din tjänare fara hädan
        i frid, efter ditt ord,
 30.    ty mina ögon hava sett din frälsning,
 31.    vilken du har berett till att skådas av alla folk:
 32.    ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna,
        och en härlighet som skall givas åt ditt folk Israel.»
 33.  Och hans fader och moder förundrade sig över det som sades om
      honom.
 34.  Och Simeon välsignade dem och sade till Maria, hans moder: »Se,
      denne är satt till fall eller upprättelse för många i Israel,
      och till ett tecken som skall bliva motsagt.
 35.  Ja, också genom din själ skall ett svärd gå.  Så skola många
      hjärtans tankar bliva uppenbara.»
 36.  Där fanns ock en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers
      stam.  Hon var kommen till hög ålder; i sju år hade hon levat
      med sin man, från den tid då hon var jungfru,
 37.  och hon var nu änka, åttiofyra år gammal.  Och hon lämnade
      aldrig helgedomen, utan tjänade där Gud med fastor och böner,
      natt och dag.
 38.  Hon kom också i samma stund tillstädes och prisade Gud och
      talade om honom till alla dem som väntade på förlossning för
      Jerusalem.
 39.  Och när de hade fullgjort allt som var stadgat i Herrens lag,
      vände de tillbaka till sin stad, Nasaret i Galileen.
 40.  Men barnet växte upp och blev allt starkare och uppfylldes av
      vishet; och Guds nåd var över honom.
 41.  Nu plägade hans föräldrar årligen vid påskhögtiden begiva sig
      till Jerusalem.
 42.  När han var tolv år gammal, gingo de också dit upp, såsom sed
      var vid högtiden.
 43.  Men när de hade varit med om alla högtidsdagarna och vände hem
      igen, stannade gossen Jesus kvar i Jerusalem, utan att hans
      föräldrar lade märke därtill.
 44.  De menade att han var med i ressällskapet och vandrade så en
      dagsled och sökte efter honom bland fränder och vänner.
 45.  När de då icke funno honom, vände de tillbaka till Jerusalem och
      sökte efter honom.
 46.  Och efter tre dagar funno de honom i helgedomen, där han satt
      mitt ibland lärarna och hörde på dem och frågade dem;
 47.  och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad över hans
      förstånd och hans svar.
 48.  När de nu fingo se honom där, förundrade de sig högeligen; och
      hans moder sade till honom: »Min son, varför gjorde du oss
      detta?  Se, din fader och jag hava sökt efter dig med stor oro.»
 49.  Då sade han till dem: »Varför behövden I söka efter mig?
      Vissten I då icke att jag bör vara där min Fader bor?»
 50.  Men de förstodo icke det som han talade till dem.
 51.  Så följde han med dem och kom ned till Nasaret; och han var dem
      underdånig.  Och hans moder gömde allt detta i sitt hjärta.
 52.  Och Jesus växte till i ålder och vishet och nåd inför Gud och
      människor[1].

[1]  Eller: Och Jesus växte upp och växte till i vishet och nåd osv.


Project Runeberg, Sat Feb 22 01:27:32 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/42_02.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free