Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Moseboken - 31 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 31: 13-33.
Första Moseboken.
46
betäcka småboskapen, äro strimmiga,
spräckliga och fläckiga; jag har ju
sett allt, vad Laban gör mot dig.
13 Jag är den Gud, som du såg
i Betel, där du smorde en stod, och
där du gjorde mig ett löfte. Stå
nu upp och drag ut ur detta land
och vänd tillbaka till ditt
fädernesland.’" 1 Mos. 28: 12 f. 32:9.
14 Då svarade Rakel och Lea och
sade till honom: "Hava vi numera
någon lott eller arvedel i vår faders
hus?
15 Blevo vi icke av honom aktade
såsom främlingar, när han sålde oss?
Sedan har han ju ock förtärt, vad
han fick i betalning för oss.
16 Ja, all den rikedom, som Gud
har avhänt vår fader, tillhör oss och
våra barn. Så gör nu allt, vad Gud
har sagt dig."
17 Då stod Jakob upp och satte
sina barn och hustrur på kamelerna
18 och förde bort med sig all
boskap och alla ägodelar, som han
hade förvärvat, den boskap han ägde
och som han hade förvärvat i
Pad-dan-Aram, och begav sig på väg till
sin fader Isak i Kanaans land.
19 Men Laban hade gått bort för
att klippa sina får; då stal Rakel
sin faders husgudar,
Dom. 17: 5. 18: 14, 17. 1 Sam. 19: 13. Hos. 3: 4.
20 och Jakob stal sig undan från
araméen Laban, så att han icke lät
denne märka, att han ämnade fly.
21 Så flydde han med allt sitt; han
bröt upp och gick över floden och
ställde sin färd mot Gileads berg.
22 Men på tredje dagen fick Laban
veta, att Jakob hade flytt.
23 Då tog han med sig sina
fränder och satte efter honom sju
dagsresor och hann upp honom på
Gileads berg.
24 Men Gud kom till araméen
Laban i en dröm om natten och
sade till honom: "Tag dig till vara
för att tala något mot Jakob, vad
det vara må."
25 Och Laban hann upp Jakob.
Denne hade då slagit upp sitt tält
på berget, och Laban med sina
fränder hade ock sitt tält uppslaget
på Gileads berg.
26 Då sade Laban till Jakob; "Vad
är detta för ett tilltag, att du har
stulit dig undan från mig och fört
bort mina döttrar, likasom vore de
tagna med svärd?
27 Varför dolde du din flykt och
stal dig undan från mig? Därigenom
att du icke lät mig veta något
därom, hindrades jag att ledsaga dig
till vägs med jubel och sång, med
pukor och harpor.
28 Du förunnade mig icke ens att
kyssa mina barnbarn och mina
döttrar. Du har handlat dåraktigt.
29 Det stode nu i min makt att
göra eder ont; m@n eder faders Gud
sade till mig i natt: ’Tag dig till
vara för att tala något mot Jakob,
vad det vara må,’
30 Och då du nu äntligen ville
fara, eftersom du längtade så mycket
till din faders hus, varför skulle du
stjäla mina gudar?"
31 Då svarade Jakob och sade till
Laban: "Jag fruktade för dig, ty jag
tänkte, att du skulle med våld taga
dina döttrar ifrån mig.
32 Men den som du finner dina
gudar hos, han skall icke få
behålla livet. I våra fränders närvaro
må du se efter, om något är ditt
av det jag har i min ägo, och i så
fall taga det." Ty Jakob visste icke,
att Rakel hade stulit dem.
33 Då gick Laban in i Jakobs tält,
därefter i Leas tält och i de båda
tjänstekvinnornas tält, men fann intet.
Och när han hade kommit ut ur
Leas tält, gick han in i Rakels tält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
