Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psaltaren - Femte boken - 137 Psalmen. Vid Babels floder - 138 Psalmen. Tacksägelse till Herren, den store och nådige - 139 Psalmen. Herren, den allvetande och allestädes närvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8
Dotter Babel, du ödeläggeisens stad,
säll är den, som får vedergälla dig
allt, vad du har gjort oss.
Jes. 13: 19 f. Jer. 50: 29 f. 51: 24 f.
9
Säll är den, som får gripa dina
späda barn
och krossa dem mot klippan.
Jes. 13: 16.
1
Av David.
Jag vill tacka dig av allt mitt hjärta;
inför gudarna vill jag lovsjunga dig.
2
Jag vill tillbedja, vänd mot ditt
heliga tempel,
och prisa ditt namn
för din nåd och sanning,
ty du har gjort ditt löftesord stort
utöver allt vad ditt namn hade sagt oss.
2 Sam. 7: 21 f. Ps. 5: 8. 18: 50 f.
3
När jag ropade, svarade du mig;
du gav mig frimodighet, och min
själ fick kraft.
Ps. 86: 16.
4
Herre, alla jordens konungar
skola tacka dig,
när de få höra din muns tal.
Ps. 47: 10. 68: 30 f. 102: 16, 23.
5
De skola sjunga om Herrens vägar,
ty Herrens ära är stor.
6
Ja, Herren är hög, men han ser
till det låga,
och han känner den högmodige
fjärran ifrån.
Ps. 113: 5 f. Luk. 1: 48, 52. 14: 11.
7
Om ock min väg går genom nöd,
så behåller du mig vid liv;
du räcker ut din hand till värn
mot mina fienders vrede,
och din högra hand frälsar mig.
Ps. 91: 2 f.
8
Herren skall fullborda sitt verk
för mig.
Herre, din nåd varar evinnerligen;
övergiv icke dina händers verk.
Ps. 57: 3.
1
För sångmästaren; av David; en
psalm.
Herre, du utrannsakar mig och
känner mig.
Ps. 17: 3. 44: 22.
2
Evad jag sitter eller uppstår, vet
du det;
du förstår mina tankar fjärran ifrån.
Jer. 17: 10. 23:23 f. Vish. 1:6. Matt. 9: 4.
3
Evad jag går eller ligger, utforskar
du det,
och med alla mina vägar är du
förtrogen.
Job 34: 21 f. Hebr. 4: 13.
4
Ty förrän ett ord är på min
tunga,
se, så känner du, Herre, det till
fullo.
5
Du omsluter mig på alla sidor
och håller mig i din hand.
6
En sådan kunskap är mig
alltför underbar;
den är mig för hög, jag kan icke
begripa den.
7
Vart skall jag gå för din Ande,
och vart skall jag fly för ditt ansikte?
Vish. 1: 7.
8
Före jag upp till himmelen, så
är du där,
och bäddade jag åt mig i dödsriket,
se, så är du ock där.
Job 22: 12. 26:6. Am. 9:2.
9
Toge jag morgonrodnadens vingar,
gjorde jag mig en boning ytterst i
havet,
10
så skulle också där din hand
leda mig
och din högra hand fatta mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
