Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Predikaren - 3 Kapitlet - 4 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 3: 12-4:6.
Predikar en.
896
heten i människornas hjärtan, dock
så, att de icke förmå att till fullo,
ifrån begynnelsen intill änden, fatta
det verk, som Gud har gjort.
Job 37: 23. Pred. 11: 5. Vish. 9: 16 f.
12 dag insåg, att intet är bättre
för dem, än att de äro glada och
göra sig goda dagar, så länge de leva.
Pred. 2: 1. 8: 15. Jes. 22: 13.
13 Men om någon kan äta och
dricka och njuta vad gott är under
all sin möda, så är också detta en
Guds gåva. Pred. 5: 18.
14 dag insåg, att allt vad Gud gör
skall förbliva evinnerligen, man kan
icke lägga något därtill, ej heller
taga något därifrån. Och Gud har
så gjort, för att man skall frukta
honom. Ps. 33: 11. Jes. 46: 10.
15 Vad som är, det var redan
förut, och vad som kommer att ske,
det skedde ock redan förut; Gud
söker blott fram det förgångna.
Pred. 1: 9 f.
16 Ytterligare såg jag under solen,
att på domarsätet rådde
orättfärdighet, och på rättfärdighetens säte
orättfärdighet.
17 Då sade jag i mitt hjärta: Både
den rättfärdige och den orättfärdige
skall Gud döma; ty vart företag och
allt vad man gör har sin tid hos
honom. Ps. 82: 1 f. Jes. 10: 1 f.
18 Jag sade i mitt hjärta: För
människornas skull sker detta, på det
att Gud må pröva dem, och på det
att de själva må inse, att de äro
såsom fänad.
19 Ty det går människors barn
såsom det går fänaden, dem alla går
det lika. Såsom fänaden dör, så dö
ock de; enahanda ande hava de ock
alla. Ja, människorna hava intet
framför fänaden, ty allt är
fåfäng-lighet.
Ps. 39:6, 12. 49: 13, 21. 78:39. Jak. 4: 14.
20 Alla gå de till samma mål; alla
hava de kommit av stoft, och alla
skola de åter varda stoft.
1 Mos. 2: 19. 3: 19. Job 34: 15. Ps. 104: 29.
146: 4. Pred. 6: 6. 12: 7.
21 Vem kan veta om
människornas ande, att den stiger uppåt och
om fänadens ande att den far ned
under jorden?
22 Och jag såg, att intet är bättre
för människan, än att hon är glad
under sitt arbete; ty detta är den
del hon får. Ty vem kan föra henne
tillbaka, så att hon får se och hava
glädje av vad som skall ske efter
henne? Pred. 5: 17.
4 Kapitlet.
Orättrådigheten på jorden. Den ensamme
och den fattige.
Ach ytterligare såg jag på alla de
\J våldsgärningar, som förövas under
solen. Jag såg förtryckta fälla tårar,
och ingen fanns, som tröstade dem;
jag såg dem lida övervåld av sina
förtryckares hand, och ingen fanns,
som tröstade dem.
Job 35: 9. Pred. 3: 16.
2 Då prisade jag de döda, som
redan hade fått dö, lyckliga framför
de levande, som ännu leva;
Job 3: 3 f. Pred. 7: 1. Jer. 20: 14 f.
3 men lycklig framför båda prisade
jag den, som ännu icke hade
kommit till, den som hade sluppit att
se vad ont, som göres under solen.
4 Och jag såg, att all möda och
all skicklighet i vad som göres icke
är annat än den enes avund mot den
andre. Också detta är fåfänglighet
och ett jagande efter vind.
5 Dåren lägger händerna i kors
och tär så sitt eget kött.
Ords. 6: 10 f.
6 da, bättre är en handfull ro än
båda händerna fulla med möda och
med jagande efter vind.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>