Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 5: 6 — 9.
Pauli bref till romarena.
kristliga tiden, alldenstund före Kristi
ut-gifvande ingen verklig frälsning från synd
var möjlig.
tt till förmån för gudlösa, till gudlösas
frälsning. Jemför Mark. 14: 2 4, Luk. 22:
19, Joh. 10: 11, Kom. 8: 3 2, 14: 15, 1 Kor.
1: 13, 2 Kor. 5: 15, Gal. 3: 13, Ef. 5: 2,
1 Tess. 5: 9 f., 1 Tim. 2: 6. Tit. 2: 14.
På intet enda ställe säger bibeln, att Kristus
har dött i stället för syndare. 1 2 Kor.
5: 15 heter det, att Kristus både dött och
stått upp för oss, och lika litet som det,
att han stått upp för oss, betyder, att han
stått upp i vårt ställe, lika litet betyder
uttrycket: »han har dött för oss», att han
dött i vårt ställe. Men till förmån för
oss, till frälsning för oss är han både död
och uppstånden.
7. Ty svårligen skall någon dö
för en rättfärdig; ty för den gode
torde tilläfventyrs någon till och
med hafva mod att dö.*
* Det är mycket svårt att förstå
apostelens mening. Ovissheten gäller, om han
med ordet god menar något annat än
med ordet rättfärdig^ så att han vill
säga, att det är något för mer .att vara
god än att vara rättfärdig. Hans ord
skulle då betyda, att det väl må kunna
hända, att någon dör för den, som är
god, men svårligen att någon dör för
en, som endast är rättfärdig. En sådan
skilnad. mellan god och rättfärdig tyckes
visserligen vara främmande för nya
testamentet i öfrigt (se t. ex. Matt. 5: 45,
Luk. 23: 5o, Rom. 7: 12), men det
hindrar icke, att Paulus här kunnat begagna
sig af det allmänna språkbruket, som
verk-ligen gjorde skilnad mellan en god och
en rättfärdig. Med en god skulle då
menas en sådan menniska, som gör alla godt,
med eif rättfärdig en sådan, som icke gör
något orätt. Emellertid är det möjligt, att
apostelen med god och rättfärdig menar
samma sak. Hans ord skulle då betyda:
♦»Svårligen skall någon dö för en
rättfärdig; svårligen, säger jag; omöjligt är det
icke, ty det torde hända, att någon har
mod att dö for den, som är god.»
8. Men Gud framhåller* sin
egen kärlek till oss deruti, att
Kristus har dött för oss, då vi
ännu voro syndare.**
* Samma ord här som i kap. 3: 5. Det
betj^der egentligen framställa (Gal. 2: 18),
bevisa, rekommendera (2 Kor. 8: 1, 10:
12), prisa.
** Att dö för en god eller en
rättfärdig, är ju en gerning, som, om den ock
förekommer bland menniskor, likväl måste
räknas såsom mycket sällsynt. Att dö för
syndare är en oändligt högre gerning ocb
bevisar en mycket större kärlek. Om
ordet för se anm. till v. 6. — Ordet
syndare betecknar en, som lefver i synd
(motsatsen mot rättfärdig). Jemför Matt.
9: 10, 13, Luk. 6: 33, 1 Tim. 1: 9, 15
m. fl. — Märk för öfrigt, att det är Guds
kärlelCy icke Guds vrede, som visar sig i
Kristi död. Nya testamentet framställer
aldrig på ett enda ställe Kristi död såsom
i något afseende beroende på Guds vrede.
Jemför Ebr. 2: 9.
9. Mycket mer* skola vi alltså^
sedan vi nu** hafva blifvit
rättfärdigade i hans blod,*** varda
frälsta f genom honom ifrån
vreden, ff
Desto mer säkert är det, att o. s. v.
Se anm. till v. 15.
Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet nu. Paulus framhåller
dermed, hvad som nu är, i motsats mot
hvad som förut varit.
De troendes rättfärdiggörelse har sin
grund i Kristi blod, och den har shett
genom tron (v. 1). Blodet är enligt
bibelns åskådningssätt bärare af kroppens
lif eller själen (3 Mos. 17: 11, 14, jemför
anm. till Matt. 6: 25). Uttrycket »blod»
begagnas derför ofta likbetydande med lif
eller själ (1 Sam. 19: 5, Ps. 94: 21, Matt.
27: 4). I synnerhet är detta vanligt, när
det är fråga om ett i döden utgifvet lif
(Matt. 27: 24, Luk. 11: 00). Jemför Ef.
1: 7, 1 Petr. 1: 19, der ordet »blod» står
alldeles i samma betydelse som ordet »själ»
i Matt. 20: 28, Mark. 10: 4 5. Jesu blod
är således detsamma som hans i döden för
oss utgifna lif (själ). Se Joh. 10: 11.
Att de troende blifvit rättfärdigade i Jesu
blod, vill då säga, att deras
rättfärdiggörelse haft sin grund deri, att Jesus enligt
Guds vilja gifvit sin själ ut i döden för
dem. Jemför kap. 3: 2 5.
f Med frälsningen menar nya
testamentet regelmässigt de troendes slutliga
förlossning från allt ondt. Det framställer
derför öfver allt frälsningen såsom
något tillkommande. Hon är trons mål (1
Petr. 1: 9), som Gud bestämt de troende
till (1 Tess. 5: 9), som kommer med hvarje
dag närmare (Rom. 13: 11), och som
derför utgör föremål för deras hopp (1
Tess. 5: 8), sträfvan (Fil. 2: 12) och till-
30 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
