Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till filipperna - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli bref till efesierna.
Kap. 5: 28 — 6: 1.
2 Kapitlet.
Förmaning till endrägt (v. 1-4).
Hänvisning till Kristi exempel (v. 5—11). Förmaning
att med allvar sträfva efter frälsning (v. 12—13),
att vandra i helgelse (v. 14—18). Paulus lofvar
att snart sända Timoteus till Filippi (v. 19—24),
talar om Epafroditus, som han nu sänder (v.
^5—30).
F. S—H episteltext palmsöndag och långfredag.
Om alltså* (det finnes) någon
uppmuntran** i Kristus,f om
{det finnes) någon kärlekströst, ff
om (det finnes) någon andes
gemenskap, f* om (det finnes) något
iijerta och någon barmhertighet,
* Detta alltså visar tillbaka till kap.
1: 27.
** Grundtextens ord betyder egentligen
tilltal, uppmaning. Det begagnas i nya
testamentet ömsom i betydelsen tröst (se
t. ex. Luk. 2: 2 5, 6: 24, Ap. G. 15: si,
Rom. 15: 4 m. fl.), ömsom i betydelsen
förmaning (se t. ex. Ap. G. 9: 31, Rom.
12: 8 m. fl.). Af sammanhanget synes,
att det här bör fattas i betydelsen
tröstande, uppmuntrande tilltal.
t som har sin grund i Kristus. Att
uppmuntra, trösta, förmana någon i
Kristus är att göra det genom att hänvisa
till Kristus, till hans nåd, makt. vilja
o. s. v.
f t någon tröst, som den broaerliga
kärleken gifver.
f* gemenskap med och delaktighet af
den helige anden. Se 2 Kor. 13: 13.
Somliga bibeltolkare fatta apostelens ord,
så-^om ville han säga: någon inbördes
gemenskap, verkad af den helige anden. —
Paulus vill i denna vers säga: Om det
förekommer, att den ene brodern uppmuntrar
den andre i Kristus, att han tröstar
honom i kärleken, om det finnes hos troende
någon delaktighet af Guds ande, något
iijerta och någon barmhertighet, så bevisen
nu allt detta emot mig (v. 2).
2. så uppfyllen min glädje,*
att I mån vara ens till sinnes,
haf-vande samma kärlek,**
endräg-tiga,t hafvande ett ocb. samma
sinne, ff
Rom. 12: 16, 15: 5. 1 Kor. 1: lo.
Fil 3: 16, 4: 2. Ps. 133: l.
* gören min glädje full. Med glädjen
menar han den glädje, som han har af
filipperna.
** så att I älsken hvarandra med lika
kärlek.
f Ordagrant: sammansjälade, om
sådant kunde sägas på svenska.
ff Ordagrant: sinnade för det ena,
d. v. s. att I hafven edert sinne riktadt
på ett och samma mål.
3. icke (sinnade) i något
enligt parti* ej heller enligt begär
efter fåfäng ära** utan genom
ödmjukheten anseende hvarandra
för mer än eder sjelfva,f
Rom. 12: lo. 1 Petr. 5: 5. Ef. 5: 21.
icke låtande edert sinne i någonting
bestämmas eller ledas af partisjuka.
** Slitningar inom församlingen vållas
ständigt deraf, att den ene vill vara mer
ansedd än den andre. Sådant är begär
efter fåfäng ära (se Gal. 5: 2 6).
-f- icke eder sjelfva för mer än andra
utan tvertom. Der sådan ödmjukhet råder,
der går det lätt att behålla endrägten inom
församlingen.
4. icke spejande hvar och en
efter sitt eget* utan hvar och en
äfven efter andras.**
1 Kor. 10: 24.
* sin egen ära och fördel, sitt eget
bästa. Se 1 Kor. 10: 2 4 och anm. dertill.
** Att se på sitt eget bästa är icke
orätt, när man äfven ser på andras. Men
att se på eget bästa utan att tillika se på
andras, det är en syndig sjelfviskhet. —
Af apostelens bevekande och ifriga
förmaningar i v. 1—4 synes framgå, att
slitningar redan visat sig inom församlingen,
vållade af somligas sjelfviskhet och begär
att framstå framför andra.
Hafven
5. XAatven samma sinne i
eder, som ock (var) i Kristus
Jesus,
1 Petr. 2: 21. 1 Joh. 2: 6.
6. hvilken, varande* i Guds
skepnad,** icke betraktade det
såsom ett medel till roff att vara
lika som Gud,tf
Joh. 1: 1 f., 17: 5. 2 Kor. 4: 4. Kol.
1: 15. Ebr. 1: 3.
II
— 821 —
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
