Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till filipperna - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli bref till filipperna.
Kap. 2: 27 — 3: 2.
hade med fullkomlig lydnad fullbordat det
verk, som fadern hade gifvit honom att
göra på jorden. Derför had han ock
sjelf till Gud derom. Se Joh. 17: 6 f.
Hvad han hade haft af evighet såsom
Guds son, fick han nu i lön såsom
guda-menniska. — Somliga bibeltolkare tro, att
Paulus med Kristi upphöjelse här menar
det, att fadern gaf honom herradömet
öf-ver allt skapadt i himlar och på jord
(jemför Ef. 1: 9 f., 1: 20 följ.). Detta
herradöme, säga de, har icke tillhört
honom i hans föruttillvaro, utan det har
blifvit honom gifvet till lön för hans verk
såsom menniskans son (jemför Joh. 5: 2 7).
Han skall ock återlemna det åt Gud,
sedan han lagt alla sina fiender under sina
fötter (1 Kor. 15: 24 följ.).
t Grundtextens uttryck betecknar att
gjfva någon något såsom nådegåfva. Se
kap. 1: 2 9. Kristus har tagit emot sin
npphöjelse såsom nädelön af Gud.
tt d. ä. namnet herre (v. 11). I detta
namn ligger uttryckt det guddomliga
all-herskaremajestät, som Gud genom
upphö-jelsen gifvit honom.
10. på det att i Jesu namn*
hvarje knä må böja sig,** deras
som äro i himlarna, f och deras
som äro på jorden, ff och deras
som äro under jorden, f*
Es. 45; 23. Rom. 14: ii.
* såsom den upphöjde herren.
** till att tillbedja (jemför Es. 45: 2 3,
Rom. 14: ii m. fl. st.). Det är nya
testamentets lära, att Kristus skall tillbedjas.
Se Ap. G. 2: 21, 7: 59, Rom. 10; 12 f.
Jemför ock Upp. 5: 13, der samma
tillbedjan egnas åt sonen, som i kap. 7: 12
egnas åt fadern.
t de himmelska änglarnas,
••f de på jorden lefvande menniskornas.
deras som äro i dödsriket. Märk,
huru tydligt detta ställe bevisar, att de
aflidna hafva en medveten tillvaro i
dödsriket. För att undgå denna bevisning har
man sagt, att de, som äro i dödsriket,
visserligen skola tillbedja, dock icke förrän
efter uppståndelsen. Men apostelen talar
icke om, hvad de uppständna, utan hvad
de i dödsriket varande skola göra.
Såsom de himmelska änglarna och de
troende, som lefva på jorden, redan nu
tillbedja den förherrligade frälsaren, så göra
ock de aflidna helgonen i dödsrikets
paradis. Efter Kristi förherrligande skulle denna
tillbedjan inträda. Se Joh. 20: 17 samt
anm. dertill. Häiemot strider icke Rom.
14: 11. Ty der talas uttryckligt om den
tillkommande verldsdomen, hvilket icke här
är fallet.
11. och hvarje tunga* skall
bekänna,** att Jesus Kristus är
herre, t till Gud faders
förherrligande. f f
Ap. G. 2: 3 6.
* Här använder apostelen om Jesu
tillbedjan ett bibelställe (Es. 45: 23), som
handlar om Guds tillbedjan, och som han sjelf
på ett annat ställe (Rom. 14: 11) anför
i denna betydelse. Det är alltså
guddom-lig tillbedjan, han här tillerkänner
Kristus. Att gammaltestamentliga språk, som
handla om Gud, i nya testamentet
användas om Jesus, är för resten vanligt (se
t. ex. Rom. lO: 11, 13, 1 Kor. 2: I6,
10: 22).
** Ordagrant: utbekänna (se Matt. 3:
6), d. v. s. fritt ut, öppet bekänna.
t herre öfver allt skapadt i himlar och
på jord.
tt Sådant Jesu tillbedjande inkräktar
icke på faderns ära utan tvertom
upphöjer den samma. Ty det är fadern, som
gifver sonen denna höghet, och som sjelf
förherrligas genom den samma. Jemför
Joh. 13: 31 f. — För öfrigt må märkas,
att detta ställe icke innebär alla
menni-skors slutliga frälsning. Ty här framställes
endast Guds afsigt, icke hvad som
verkligen shall komma att ske. Detta senare
beror icke endast på Guds vilja utan
äf-ven på 7nenniskornas lydnad. Det är
också (Juds vilja, att alla, som höra
evangelium, skola omvända sig och tro, men det
sker likväl icke. Derför klagar Gud öfver
menniskors otro, som hindrar honom att
genomföra sin afsigt att frälsa dem.
12. Derför* mina älskade,
såsom I alltid hafven visat
lydnad,** så utverken*** icke såsom
i min närvaro allenastt utan nu
mycket mer i min frånvaro ft
med fruktan och bäfvanfff eder
egen frälsning, f*
* på grund af hvad jag nu sagt.
** mot mina förmaningar. Paulus vill
dermed beveka dem att lyda honom afven
i det, som han nu säger.
- 323 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
