- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
440

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brefvet till hebreerna - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brefvet till hebreerna.

Inledning.

Hebreer eller Ebreer kallades judarna i Palestina. Deras språk
var hebreiska. De judar deremot, som bodde utom Palestina, kallades
hellenister, emedan de talade det helleniska (d. v. s. grekiska) språket.
Om denna sak se anm. till Ap. G. 6: l.

Brefvet till hebreerna är alltså skrifvet till hebreiska judar, som voro
troende på Jesus. Men att det icke är skrifvet till enskilda judekristna
utan till en församling eller en mångfald af församlingar, synes af hela
brefvets beskaffenhet. Sannolikt är det närmast stäldt till församlingen i
Jerusalem men ämnadt äfven för de öfriga judekristna församlingarna i;
Palestina. Att brefvets författare stått i nära förhållande till den eller
de församlingar, han skrifver till, kan man se af åtskilliga omständigheterJ
I kap. 13: 18 uppmanar han dem att bedja för honom, pä det han snart
måtte få komma åter till dem. Detta förutsätter tydligen, att han förut’
varit och verkat bland dem såsom lärare, hvilket för öfrigt framgår af
hela tonen i hans framställning (se särskildt kap. 5: 11 följ.). På flere
ställen i brefvet talar han ock om deras historia och deras andliga
tillstånd, både det förflutna och det närvarande, på ett sätt och med en
sakkännedom, som visar, att han måste hafva lefvat bland dem. Se t. ex.
kap. 5: 11 f., 6: 10, 10: 32 följ., 12: 4, 6, 12.

Tillståndet inom de hebreiska församlingarna var på den tid, dä
brefvet skrefs, mycket bekymmersamt. Deras hopp om Kristi snara återkomst
syntes gäcka dem. Detta gjorde, att de lidanden, som de hade att utstå,
kändes mycket tun^. Eedan hade några blifvit trötta och förlorat
modet (kap. 12: 12 f.). Somliga voro likgiltiga för församlingen (kap. 10: 2 6).
När dertill kom deras vidhängsenhet vid den judiska gudstjensten och
dess stadgar, så var faran för en återgång till judendomen mycket stor.
Detta kan man se af de allvarliga varningar för affall, som brefvet
innehåller, de upprepade förmaningarna att hålla ut i tron, de lifliga
försäkringarna om Kristi snara återkomst. Se kap. 3: 12, 6: 4 följ., 10 f.,
9: 2 8, 10: 2 5, 3 7, 12: 2 8 m. fl. ställen.

Brefvet till hebreerna är skrifvet pä grekiska språket. Det är icke^
såsom somliga bibeltolkare trott, författadt på hebreiska och sedan öfversatt
på grekiska. Detta framgår isynnerhet deraf, att författaren stundom
bygger sin bevisning på bibelspråk, som visserligen finnas i de sjuttio ut-

— 440 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 16:26:35 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/wald1894/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free