Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brefvet till hebreerna - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brefvet till hebreerna.
Kap. 1: 5 — 8.
son är du, jagf liar i dag födt
dig?ft Och åter: Jag skall vara
för honom till en fader, och han
skall vara för mig till en son.f*
Ps. 2: 7. 2 Sam. 7: 14. Ebr. 5: 6.
^ Naturligtvis till ingen.
** d. v. s. Gud.
t Det ligger starkt eftertryck på orden
du och jag. Det citerade språket är Ps.
2: 7.
tt Dessa ord användas af Paulus om
Kristi uppståndelse. Se Ap. G. 13: 3 3.
Ebreerbrefvets författare fäster sig icke
vid dem utan endast vid de första orden,
der Messias kallas Guds son.
t* Dessa ord, som stå i 2 Sam. 7: 14,
utgöra ett Guds löfte till David angående
hans son Salomo. Men författaren
använder dem såsom sagda om Davids son
Mes-sias. Det händer ofta, att ett
gammaltestamentligt ställe jemte den närmaste
historiska betydelsen äfven har en profetisk.
Se derom anm. till Matt. 3: 3, 21: 4=2.
6. Men när han* åter infört
den förstfödde ** till den bebodda
jorden,f säger han: Och alla
Ouds änglar tillbedje honom, ff
* d. v. s. Gud.
** Kristus kallas här den förstfödde
sannolikt i jemförelse med änglarna,
emedan han är före dem och således upphöjd
^fver dem. Den förstfödde var enligt
judiskt betraktelsesätt alltid öfver sina
bröder. Somliga bibeltolkare tro, att
författaren kallar Kristus den förstfödde med
afseende derpå, att han är förstfödd före
hvarje skapelse (Kol. 1: is). Någon
antydan derom ligger dock icke i
sammanhanget.
t Sonens första införande i verlden
skedde genom hans menniskoblifvande, hans
andra införande sker genom hans återkomst.
Och när Gud i gamla testamentet talar
derom, så säger han de ord, som här
anföras.
tt Författaren anför här ett bibelord,
som visserligen finnes i de sjuttio
uttolka-renas grekiska öfversättning af 5 Mos.
32: 43, men som saknas i den hebreiska
grundtexten. I den förra lyder nämligen
den citerade versen sålunda: »Glädjens, I
himlar, med honom, och alla Guds änglar
tillbedje honom; glädjens, I hedningar, med
hans folk, och värden starka i honom alla
Guds söner, ty sina söners blod hämnas
han, och han skall hämnas och med straff
vedergälla fienderna; och dem, som hata
honom, skall han vedergälla, och herren
skall fullständigt rensa sitt folks land.» —
Författaren tillämpar denna vers på Kristi
återkomst, vid hvilken himlarna, änglarna
och folken skola fröjdas och tillbedja
honom. Men skola änglarna tillbedja honom,
då är klart, att han är mycket högre än
de. Märk ock, huru denna tillbedjan
vittnar om hans guddomliga majestät,
hvar-förutan den vore ett afguderi. — Se för
öfrigt inledningen.
7. Och med afseende på
änglarna säger han:* Han som gör
sina änglar till vindar och sina
tjenare till eldslåga.**
Ps. 104: 4.
* nämligen Gud i sitt ord. Hvad
psalmisten talar, är Guds ord.
** Detta bibelställe (Ps. 104: 4) lyder
i den hebreiska grundtexten: Han gör
vindar till sina änglar (d. v. s. till sina
sändebud), eldslågor till sina tjenare. Men
författaren anför psalmens ord enligt de sjuttio
uttolkarenas grekiska öfversättning, der de
lyda tvertom: Han gör änglarna till
vindar o. s. v. I den hebreiska texten säges,
att Gud använder vinden och blixten i sin
tjenst såsom sina sändebud; i den grekiska
öfversättningen deremot, att han förvandlar
sina änglar till vindar och blixtar, när
han nämligen vill genom dem visa sin
makt eller utföra sin vilja o. s. v.
Ebreerbrefvets författare har i detta sett ett
bevis på änglarnas ringhet såsom skapade
och föränderliga varelser i jemförelse med
Kristus, hvars herrlighet, skaparemakt och
oföränderlighet han skildrar i v. 8—12»
Och dock äro änglarna de högsta skapade
varelserna. — Om detta sätt att anföra
bibelspråk se inledningen.
8. Men med afseende på sonen
(säger han): Din tron, o Gud,*
varar i evighet,** och rätthetens
spira f är ditt konungadömes
spira.
Ps. 45: 7.
* Märk, huru Kristus här tilltalas med
namnet Gud.
** Ordagrant: till tidsålderns tidsålder.
Se anm. till Matt. 25: 4 6.
t Rätthetens spira är en sådan spira,
som håller rätt och rättfärdighet vid makt
i riket.
™ 445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
