Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brefvet till hebreerna - 6 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brefvet till hebreerna.
Kcip. 6: 16 — 2 0
ut från den betydelse, som eden har
men-niskor emellan.
** nämligen vid Gud.
f Ordagrant: till fastgörande. Genom
eden göres en utsaga, en försäkran, ett
löfte fast och orubbligt.
17. Derför* då Gud ville i mer
öfverflödande mått** visa
arfvingarna till löftet t orubbligheten
af sitt råd,tf trädde han
emellan f* genom en ed,
* Ordagrant: deri, d. v. s. med afseende
derpå, på grund deraf. Författaren vill
säga: Emedan eden har en sådan betydelse
bland menniskor, så har Gud också rättat
sig derefter för att förebygga all ovisshet.
** än som kunde ske genom blotta
löftet.
f d. v. s. dem som efter Abraham ärft
rättigheten till det utlofvade. Dermed
menas Abrahams efterkommande, så vidt de
vandra i fotspåren af Abrahams tro (se
anm. till v. 12). Med löftet menas här
icke det åt Abraham gifna löftet om en
talrik afkomma utan det deri inneslutna
löftet om välsignelse (d. v. s. frälsning) i
Abrahams säd.
ft sitt frälsningsråd,
t^’ såsom tredje person mellan sig sjelf
och Abraham. Vid edgång bland
menniskor träder Gud såsom tredje person
emellan såsom den, vid hvilken eden aflägges.
I förhållandet mellan Gud och Abraham
fans ingen, som kunde på detta sätt träda
emellan. Derför gjorde han det sjelf, i det
han svor vid sig sjelf. Och detta för att
visa alla löftets arfvingar oföränderligheten
af sitt frälsningsråd.
18. på det att vi* genom två
orubbliga ting, ** i hvilka det
är omöjligt att Gud skulle ljuga,
må hafva en stark uppmuntran, f
vi som hafva flytt till att hålla
oss fast vid det framför (oss)
liggande hoppet, 11
Tit. 1: 2, 4 Mos. 23: 19.
* vi israeliter, som nu tro.
^^^ nämligen löftet och eden.
f uppmuntran att behålla hoppets
fullvisshet intill slut (v. 11).
ff Med hoppet menag den frälsning,
som vi hoppas. Denna ligger genom löftet
och eden framför oss såsom föremål för
vårt hopp. Och vi hafva tagit vår tillflykt
till den samma samt hålla oss fast dervid
för att komma undan den fördömelse, som
skall träffa de otrogna.
19. hvilket* vi hafva såsom
ett själens ankare, som är både
säkert och fast,** och som går
in till det, som är innanför
för-hänget,f
3 Mos. 16: 2.
nämligen hoppet, d. v. s. den
frälsning, som utgör vårt hopp.
så att vi icke behöfva frukta att
förgås, när vi hålla oss fast dervid.
t Ett ankares säkerhet beror
väsentligen på ankargrunden. Vår själs ankare
går innanför förhänget in i det
allraheli-gaste, d. v. s. in i den högsta himmelen,
der Guds tron är (kap. 9: 12). Dermed
afbildas frälsningens orubblighet. I Gud
sjelf har det sin grund.
20. dit Jesus såsom förelöpare *
för oss** gått in, vordenf en
öf-versteprest enligt Melkisedeks
ordning till evig tid.ft
Ebr. 3: 1, 4: 14, 5: 6, 8: 1, 9: 11 f,
* Han är den förste, som gått in; vi
andra komma efter för att vinna det eviga
goda, som utgjort vårt hopp, och som är
förvaradt der. Härmed vill författaren icke
säga, att också vi skola gå in i den högsta
himmelen för att der taga vårt goda i
besittning. Vi erhålla det i Guds rike, när
Kristus kommer igen. Jesus har gått in
i Guds himmel, vi gå in i riket, der vi
möta Jesus, som från himmelen bringar
oss den frälsning, som vi hoppas.
** Orden för oss kunna antingen
förenas med det näst föregående ( = förelöpare
för oss) eller med det näst efterföljande
(= gått in för oss). Det senare är
sannolikast. Jesus har gått in i Guds himmel
till förmån fÖr oss. Hade han icke gått
dit in, så hade vi ingen frälsning att vänta
derifrån.
t genom detta sitt ingående. Kristi
öfversteprestadöme tillhör den himmelska
helgedomen och har begynt med hans
ingående dit. Se kap. 7: 2 6, 8: 4.
tt så att han kan fullkomligt frälsa
alla dem, som genom honom komma till
Gud (kap. 7: 25). Den israelitiska
öfver-steprestens gerning var att såsom Guds
ställföreträdare rena Israels barn från
deras synder (3 Mos. 16). Kristus är en
öfversteprest 1 högsta mening. Derom
handlar den nu följande framställningen.
— 463 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
