Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brefvet till hebreerna - 11 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 12: 27 — 13: 3.
Brefvet till hebreerna.
emedan de hafva en sådan tro och
längtan. Denna tro behagar nämligen Gud
så väl, att han icke blyges att kallas deras
Gud.
t Han kallar sig nämligen sjelf
Abrahams, Isaks och Jakobs Gud (2 Mos. 3:
15). Jemför Matt. 22: 31 f.
tt Författaren anför med detta ty ett
bevis på, att Gud icke skämmes vid dem.
t* nämligen det himmelska Jerusalem,
som de skola få taga i besittning, när
Kristus kommer igen. Hade Gud blygts vid
dem, så hade han icke beredt dem denna
stad.
17. Genom tro har Abraham,
då han försöktes,* offrat*"^ Isak,
och den enföddef offrade han,
som hade tagit emot löftena,ff
1 Mos. 22: 1 följ.
* d. v. s. när Gud pröfvade honom,
om han ville lyda i allt.
** från Abrahams sida var offret
full-komnadt, ehuru utförandet vardt genom
Guds mellankomst förhindradt.
f icke Ismael utan den af Sara enfödde.
ft Grundtextens uttryck betecknar, att
han icke hade förkastat utan i tro
mottagit löftena.
18. till hvilken det vardt
ta-ladt, att i Isak skall säd kallas
åt dig’,–^
1 Mos. 21: 12.
* Abraham, han som Gud hade talat
detta till, han som med sådan tro hade
tagit emot löftena, han offrade den
en-födde, den om hvilken löftet handlade!
Tänk hvilken tro!
19. i det han tänkte, att Gud
är mäktig att äfven uppväcka
från de döda;* hvarför** han
ock fick honom igen såsom en
liknelse, f
* och således äfven uppväcka Isak för
att fullkomna det om honom gifna löftet.
Denna beräkning, som var ett väldigt
uttryck af tro, gaf honom kraft att föra Isak
till offeraltaret utan att tvifla på Guds
löftes fullbordan.
d. v. s. till lön för en sådan tro.
t Ordagrant: i en liknelse. När
Abraham fick honom igen, så fick han honom,
så att säga, från de döda, Deri låg för
Abraham en liknelse eller bildlig framställ-
ning, att Gud verkligen kan väcka upp
de döda.
20. Genom tro välsignade
Isak Jakob och Esau angående
tillkommande (ting).
1 Mos. ^7: 2 7 följ., 3 8 följ.
* tro på Guds löfte i 1 Mos. 17: 5.
21. Genom tro* välsignade
Jakob,när han höll på att dö, hvar
och en af Josefs söner** och
tillbad, f (böjd) öfver spetsen af sin
staf.ft
1 Mos. 48.
* tro på samma Guds löfte i 1 Mos.
17: 5.
Han välsignade dem i likhet med
sina egna, då han gaf hvar och en af dem
en särskild välsignelse och upphöjde dem
till hufvuden för hvar sin stam (Efraim
och Manasse). Se derom 1 Mos. 48: 5.
t tillbad Gud.
tt Dessa ord lyda i den hebreiska
grundtexten (1 Mos. 47: 3i): och tillbad, (böjd)
emot sängens hufvudgärd. Men i de sjuttio
uttolkarenas grekiska öfversättning af gamla
testamentet lyda de: och tillbad, (böjd) öfver
spetsen af sin staf. När författaren
sammanställer dessa ord med välsignandet af
Josefs söner, så afviker han från Mose
egen berättelse. Tj^ i denna äro de sagda om
det tillfälle, då Jakob tog löfte af Josef
att icke begrafva hans lik i Egypten utan
i Kanaan. Att Jakob böjde sig öfver
huf-vudgärden eller stafven, när han tillbad,
det är väl att betrakta endast såsom en följd
af hans kroppsliga svaghet. Han låg
nämligen redan på dödsbädden.
22. Genom tro talade Josef,
när han höll på att sluta,* om
Israels barns utvandring** och gaf
befallning om sina ben.f
1 Mos. 50: 2 4 följ.
* när han var nära döden.
** ur Egypten. Josefs tro och tal
grundade sig på’Guds löfte i 1 Mos. 15: isf.
När Josef höll sig vid detta löfte, då var
han förvissad om saker, som icke syntes,
men som han hoppades. Och det var tro
(v. 1).
t nämligen att Israels barn skulle taga
dem med sig, när de drogo ut ur Egypten.
— 488 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
