Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes uppenbarelse - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannes uppenbarelse. Kap. 17 (tilläggsanm.).
Om tiden, när uppenbarelseboken är skrifven, förekomma uti boken
sjelf åtskilliga antydningar, af hvilka man kan draga temligen sannolika
slutsatser. I kap. 11: 1 —14 samt kap. 13 oeli 17 finnas nämligen bestämda
historiska uppgifter, som i detta afseende äro vägledande. Af det förra
stället (kap. 11: 1 — 14) synes alldeles tydligt, att Jerusalems förstöring
ännu icke hade inträffat. Der säges nämHgen, att Jerusalem skulle varda
trampadt af hedningarna. Dess förstöring framställes alltså såsom
tillkommande. Kap. 13 och 17 visa, att uppenbarelseboken är skrifven
under kejsar Vespasianus regeringstid. Se derom tilläggsanm. till kap. 17.
När det ena sammanställes med det andra, torde det få anses såsom
säkert, att hon är författad i slutet af år 69 eller början af år 70 e. Kr.
Ett misstag är derför otvifvelaktigt den uppgiften af kyrkofadern Ireneus,
att Johannes skrifvit henne i slutet af kejsar Domitianus regering, d. v. s.
vid pass 25 år efter Jerusalems förstöring.
Hvarest boken är skrifven, derom säger dess författare ingenting
be-stämdt. Han berättar, att han sett de märkvärdiga synerna på ön Patmos,
en liten ö utanför Mindre Asiens vestra kust. Om han ock upptecknat
dem på Patmos och således skrifvit boken der eller annorstädes, derom
lemnar han oss i okunnighet. Sannolikast synes dock det senare vara.
I kap. 1: 9 säger han nämligen, att han var på ön Patmos, när han såg
synerna. Han framställer alltså sin vistelse der såsom någonting förflutet.
Detta antyder, att han nu, när han skrifver, befinner sig på något annat
ställe. Man har derför icke utan skäl antagit, att han skrifvit sina
uppenbarelser efter sin hemkomst från Patmos, troligen i Efesus.
Hvem författaren till uppenbarelseboken är, derom hafva olika
meningar varit. Han kallar sig sjelf Johannes (kap. 1: 1, 4, 9, 22: 8).
Att detta också är hans namn, derpå har man ingen anledning att
tvifla. Men frågan är: Hvilken Johannes? Är det apostelen eller någon
annan med samma namn? Äfven till svar på denna fråga gifver boken
sjelf åtskilliga ganska vägledande antydningar. Först och främst är det
att märka, att författaren ingenstädes gifver sig ut för att vara apostel.
Detta är en mycket vigtig omständighet. Såsom man kan finna af kap.
1: 1 följ., är han mycket angelägen att framhålla vissheten af det, som
han har att säga. Jemför kap. 22: 18 f. Det synes då naturligt, att
han skulle hafva kallat sig apostel, ifall han varit en sådan. Detta skulle
ju hafva gifvit ät hans ord" den största trovärdighet. Så ser man t. ex.,
huru apostelen Paulus öfverallt åberopar sig med all kraft på sitt
apostla-skap för att skaffa sina ord tilltro.
Men härtill komma äfven andra omständigheter. I kap. 1: 9
tilltalar författaren sina läsare allenast såsom deras broder och meddelaktig
i lidandet och riket. Der förekommer ingen antydan om den faderliga
ställning, hvars framhållande utgör ett så utmärkande drag för apostelen
Johannes bref. Ingenstädes ser man heller något uttryck af det innerliga
och förtroliga förhållande, som var rådande mellan Jesus och apostelen
Johannes. Vidare: i kap. 21: 14 beskrifver författaren de grundvalar, som
uppbära det nya Jerusalems mur. De äro tolf, och på dem stå de tolf
apostlarnas namn. Att döma af det sätt, hvarpå han omtalar detta, är
det mycket osannolikt, att han bland dessa tolf namn sett sitt eget; men
— 614 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
