Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes uppenbarelse - 17 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannes uppenbarelse. Kap. 17 (tilläggsanm.).
tider rest sig emot påfvedömet men blifvit
af detta våldsamt bekämpade. Att detta
emellertid icke kan vara riktigt, framgår
bland annat deraf, att de sju hufvudena
äro sju Tconungar, hvilket visar, att
vilddjuret betecknar ett honungarike och icke
något kyrkovälde. Så mycket mer tydligt
blir detta, då det i kap. 17: lo om dessa
konungar säges, att fem af dem redan
hade fallit, och att den sjette nu var, när
Johannes såg synen. Här är alltså
otvif-velaktigt tal om det verldsbeherskande,
hedniska, romerska kejsardömet, som vid
Johannes tid stod på höjden af sin makt.
Att äfven de tio hornen beteckna
konungar, det kan dels synas deraf, att de
i kap. 13: i äro prydda med diadem, dels
säges det uttryckligen i kap. 17: 12.
Nu blir frågan den: huru förhålla sig
de sju konungarna och de tio konungarna
till hvarandra, och hvad innebär den
olikheten, l:o) att draken har diadem på de
sju hufvudena, 2:o) att vilddjuret i kap. 13
har diadem på de tio hornen, 3:o) att
vilddjuret i kap. 17 inga diadem har? Hvad
betyder det vidare, att vilddjuret i kap. 13
har ett af sina hufvuden slaget till döds men
åter läkt (v. 8), att vilddjuret i kap. 17
»var och icke är och kommer», samt att
det är den åttonde konungen och är af de
sju (v. 8, 11)?
Att de sju konungar och de tio
konungar, som afbildas genom de sju hufvudena
och de tio hornen på draken och på
vilddjuret i kap. 13, äro romerska konungar
eller kejsare, derom bör icke kunna vara
tu tal, så vidt man vill blifva vid textens
ord. Det romerska kejsardömets tio första
kejsare voro:
1. Augustus (30 f. Kr.–14 e. Kr.).
2. Tiberius (14—37).
3. Kaligula (37 -41).
4. Klaudius (41—54).
5. Nero (54—68).
6. Galba (68—69).
7. Otho (jan. 69—april 69).
8. Vitellius (69—70).
9. Vespasianus (70—79).
10. Titus (79—81).
I dessa kejsare hafva vi alltså att se de
tio hornen på draken och på vilddjuret i
kap. 13. Men af dessa tio var det tre,
nämligen Galba, Otho och Vitellius, som
egentligen endast voro upprorsmakare,
hvilka för kort tid tillvällade sig den
högsta makten och läto utropa sig till
kejsare. Kejsare i full mening voro alltså
endast sju. Detta förklarar på ett mycket
enkelt sätt, hvarför draken och vilddjuret hafva
tio horn men endast sju hufvuden. Det
förklarar ock lika enkelt, hvarför draken
har diadem endast på de sju hufvudena,
medan vilddjuret har diadem på alla tia
hornen. Kejsarena voro, på ett sätt
sedt, till antalet tio, på ett annat sätt
endast sju. I enlighet med det nu sagda
torde Johannes hafva sett ett horn på hvart
och ett af de sju hufvudena samt tre horn
utan motsvarande hufvud (= Galba, Otha
och Vitellius) mellan det femte och det
sjette hufvudet.
Ett af vilddjurets hufvuden hade fått
ett dödshugg (kap. 13: 3). Dermed syftar
Johannes på kejsar Neros fall och
sjelf-mord samt den närmast följande liden
under Galba, Otho och Vitellius. Detta var
nämligen en tid af sådan förvirring och
blodsutgjutelse, att hela kejsardömets vara
stod på spel. Derför kallas dödshugget
icke blott ett dödshugg på ett af
hufvudena (= Nero) utan ock^ på vilddjuret
sjelft (kap. 13: 12, 14). Ändtligen
räddade Vespasianus riket genom sitt kraftiga
ingripande; och detta framställes i bilden
så, att vilddjurets dödshugg vardt läkt.
I kap. 17 lemnar Johannes om de sju
konungarna några mycket vigtiga
upplysningar. Fem af dem äro fallna, och den
sjette är (v. 10), d. v. s. Augustus,
Tiberius, Kaligula, Kiaudius och Nero voro döda,,
och Vespasianus hade gripit väldet. Men
hvad betyder då det, som säges i v. 8, att
vilddjuret »var och är icke och skall
komma?» Svar: det betyder, att Vespasianus
ännu icke fullständigt hade tillkämpat sig
kejsaretronen. Sedan han af sin krigshär i
österlandet blifvit utropad till kejsare (år
69) samt beslutit sig för att intaga tronen,
måste han, för att komma i besittning deraf,
först kufva Vitellius, som stod i spetsen
för en stor krigshär. Det skedde år 70,
då Vespasianus kom till Rom. Under den
mellanliggande tiden kunde alltså
Vespasianus visserligen kallas Roms kejsare, då
han af sin här var utropad dertill, och
krigets utgång icke var oviss. Dock var
tronen ännu icke i hans hand, icke heller i
någon annans. Uti romerska riket rådde
anarki, och det uttryckes dermed, att
vilddjuret »icke är». Att det »skall komma»,
betyder då det, att Vespasianus skall
fullständigt återställa kejsaredömet.* De
hemlighetsfulla orden, att vilddjuret «var och
* Häraf framgår, att uppenbarelseboken
är skrifven under den tid, då Vespasiamus
låg i krig med Vitellius för att tillkämpa
sig kejsaretronen, alltså i slutet af år 69
eller i början af år 70.
— 665 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
