- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
113

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 22 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Evangelium enligt Matteus. Kap.
22:11-16.

sinnet. Se t. ex. Jes. 64: 6, Kol. 3: 10,
12, Ef. 4:24. De saligas fullkomliga
renhet och helighet i himmelen avbildas
även genom en skinande vit klädnad
(Upp. 7: 13 f.). Huruvida Frälsaren
här åsyftar den sed, som österländska
konungar hava, att skänka präktiga
kläder åt dem, som framträda inför
dem, är mycket ovisst. Ty dels vet man
icke, huru gammal denna sed är, dels
finnes intet i texten, som antyder det.
Att emellertid det nya heliga sinne,
som bröllopsdräkten utmärker, är en
Guds gåva, därom se Apg. 15: 9.
Jämför även Jer. 31:33, Hes. 11:19, 36:26.

12. och sade till honom: Min
vän, huru har du kommit härin,
då du icke har bröllopsklädnad?

Men hans mun vart tillstoppad.*

* Grundtextens ord betyder
egentligen att sätta nosgrimma på någon. Se
1 Tim. 5: 18.

13. Då sade konungen1 till
tjänarna:* Bin den hans fötter och
händer och kasten ut honom i
mörkret där utanför. Där skall
gråten och tändernas gnisslan
vara.

* Märk: icke de i v. 3 omnämnda
tr alar na. Med tjänarna menas här
änglarna, vilket kan ses av kap. 13: 41.
Det skall icke bliva evangelii
predikanters utan änglarnas göromål att,
när riket kommer, utrensa och bortföra
skrym tärna.
- Att tjänarna skulle
binda mannen, skedde för att hindra
honom att komma lös. Se för övrigt till
kap. 8: 12, 25: 30.

14. Ty många äro kallade
men få utvalda.*

* Kallelsen utgår över hela världen,
men utkorade för himlarnas rike äro
allenast de, som i sanning tro på
Jesus, och dessa äro få. Jämför Eom.
9:
30-33.

Summan av den lärdom, som denna
liknelse giver, är alltså följande: Till
Messias’ rike (himlarnas rike) har
Gud först inbjudit Israek_folk, rikets
barn enligt löftet (Åpg. 13: 46). Men
Israel dels föraktade bjudningen, dels
utträdde våldsamt mot dem, som
Jyjö-do. Detta uppväckte Guds vrede och
förorsakade Jerusalems förstöring. Då
sände Gud evangelil-budskap ut i
hed-nayärlden för att kalla hedningarna.
Ännu pågår denna kaJLLelse. Men när
bjudningens tid gått_Jill ända^och
riket kommer, då skall Gud bland dem,
som i yttre måtto, anammat^ bjudnin-

gen, avskilja sådana, som endast till
skenet itriPtroende. De skola aldrig få
gåTmeä iniriket utan utkastas i den
eviga fördömelsen. Ur Kristi
församling kunna icke alla skrymtare jivskil;
jaSj men när rifceFkommer, da sSola de
fullständigt jwskiljifs, sa att endast de
renhjärtade där" ingå. Och detta ay^
skiljande skall ske av Gud själv genom
"änglarna. "


15. Då* gingo fariséerna**
bort och höllo rådplägning, hurut
de skulle snärja honom i ett ord.tt

* Denna händelse omtalas även i
Mark. 12:
13-17 och Luk. 20:
20-26.

** Fariséerna framträda här icke
såsom medlemmar av Rådet (kap. 21:
23, 45) utan såsom ett särskilt parti.

t Eller: på det att. Det gällde för
dem icke att taga reda på sanningen
utan att få Herren fast. Hatet till
honom klädde sig i skenet av
angelägenhet att få veta det rätta.

ff De överlade, huru de skulle
kunna locka honom till att uttala ett ord,
i vilket de sedan kunde snärja honom.

16. Och de uteände till honom
sina lärjungar med
herodianerna,* vilka sade: Lärare, vi
veta,** att du är sann*** och lärer
Guds vägt i sanningtt och
frågar efter ingen,ttt ty du ser icke
till människors person.t*

* Herodianerna hava somliga ansett
vara Herodes5 hovfolk. Sannolikare är
dock, vad andra trott, nämligen att de
varit ett politiskt parti bland judarna,
vilket var tillgivet Herodes’ regenthus
utan att därför vara anhängare av
romarnas herravälde. Fariséerna
sände sina lärjungar; ty efter vad som
nyss hänt, fruktade de, att om
dekom-me själva, kunde detta uppväcka
misstankar hos Jesus och göra honom
försiktig. Deras avsikt var enligt Luk.
20: 20 att avlocka Herren ett
uttalande emot skatten för att därigenom
bliva i tillfälle att anklaga honom hos
den romerska överheten. Att de i en
sådan avsikt medsände herodianerna,
tyckes visa, att herodianerna också
varit motståndare till skattebetalningen.
Annars hade det varit oklokt att hava
dem med. Ty deras närvaro hade då,
mänskligt talat, varit ägnad att
avskräcka Herren från att uttala sig
emot skatten. Nu däremot var deras
närvaro ägnad att uppmuntra honom
till att tala fritt ut. Även den smick-

Testarn. Del I.

[–-]

{+—+} 113
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free