Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings första årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erkännande av det intresse och den omsorg, som så många oavlönade folk- och skolbibliotekarier
visa — det dock vara ställt utom allt tvivel, att man i längden vinner säkrare garantier för en
önsklig utveckling av biblioteksverksamheten i vårt land, om folk- och skolbibliotekens
föreståndare avlönas på ett sätt, som svarar mot de kompetenskrav, som man bör ställa på dem
och det arbete de utföra.
Grunderna, efter vilka ersättningen bör utgå, måste givetvis växla allt efter bibliotekens
uppgift och storlek.
I fråga om folkbiblioteken anser mötet det i högsta grad önskvärt, att föreståndareplatserna
överallt, där så ske kan, framför allt i större samhällen, bliva så avlönade, att man kan räkna
på att få dem besatta med personer, litterärt och tekniskt utbildade för biblioteksarbete och
med detta som huvuduppgift. Detta ändamål synes — utom i de allra största städerna —
kunna uppnås, om man jämställer biblioteksföreståndarna i avlöningshänseende med
folkskollärarna i resp. samhälle.
Beträffande sådana mindre folkbibliotek, där omständigheterna ej medge den nyss nämnda
avlöningen och där biblioteksarbetet för föreståndaren ej gärna kan bli annat än en bisyssla,
vill mötet föreslå som lämplig beräkningsgrund för skälig minimilön 30 % av bibliotekets
inkomstbudget, med avdrag dock av kostnaderna för lokal, för uppvärmning och städning.
Vad slutligen angår de ovan uppräknade slagen av skolbibliotek, kan man — likväl
endast beträffande vissa av dem — som lämplig avlöningsform vid sidan av eller i stället för
arvode måhända tänka sig rättighet för bibliotekarien att räkna in sitt biblioteksarbete i den
honom eller henne åliggande skoltjänstgöringen. Mötet anser sig dock ej — i det outredda skick,
vari frågan härom ännu befinner sig — kunna för närvarande göra något bestämt uttalande
vare sig angående formen för ersättningen eller arvodets beräkning utan får anmoda
biblioteksföreningens styrelse att söka föranstalta en utredning av hithörande förhållanden.
Detta förslag överlämnades till beredningsutskottet för yttrande.
För förmiddagens diskussioner, dels angående »Samarbete mellan bibliotek
för att tmderlätta boklån till forskningsintresserade», dels angående »Anslag
till studieresor för personer, anställda vid stads-, folk- och skolbibliotek»,
redogöres i följande häfte av denna tidskrift. Beträffande den förra frågan beslöt
mötet att åt föreningens styrelse uppdraga att verkställa nödig utredning, den
senare hänsköts till beredningskommittén för framläggande av förslag till uttalande.
Efter mötesförhandlingarnas avbrytande besågs universitetsbiblioteket under
ledning av överbibliotekarien C. af Petersens, som i ett kortare anförande
redogjorde för dess historia och organisation.
Vid eftermiddagens förhandlingar fungerade överbibliotekarien L. Wåhlin som
ordf. Från H. Maj:t Konungen hade anlänt följande telegram, som upplästes:
Överbibliotekarien af Petersens, Lund.
Framför till biblioteksföreningen mitt hjärtliga tack och bästa välönskningar.
Gustaf.
Därefter vidtog diskussion om
Mekanisk eller systematisk uppställning av böckerna i ett bibliotek,
inledd av förste bibliotekarien J. M. Hulth.
Inledaren ville närmast lämna ett kortfattat referat av de intressanta uppsatser i
denna fråga, som G. Leyh publicerat i Zentralblatt für Bibliothekswesen.[1] Leyh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
