Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings första årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppträder skarpt emot den i Tyskland rådande systematiska uppställningen med
dess vid densamma strängt bundna realkatalog. Han uppvisar svagheten av de
skäl, som anföras till förmån för den systematiska uppställningen, och utvecklar
de förmåner, som kunna vinnas vid en mekanisk uppställning i de stora
boksamlingarna. (De små biblioteken beröras icke av hans inlägg.) Han påpekar
bl. a. den stora rumsbesparing, som kan ernås med mekanisk uppställning, då
icke accessionsutrymme behöver beräknas för de vanliga systemens alla olika
avdelningar. Han vill härmed icke hava sagt, att vid en mekanisk uppställning
alla böcker skola blandas om vartannat. Man kan mycket väl behålla de större
systematiska grupperna. British Museum, där mekanisk uppställning råder, har
sålunda omkr. 700 avdelningar. Alla nyförvärv komma emellertid sist i sina
respektive grupper.
Numreringen, som vid en systematisk uppställning är krånglig och besvärlig,
blir vid en mekanisk ytterst enkel, och det nummer en bok en gång fått behåller
den i alla tider.
För bibliotek med mekanisk uppställning måste dock en ny katalog föras,
nämligen lokalkatalog. Men då den kan föras mycket summariskt, blir det ökade
arbetet obetydligt, och i längden vinnes mycken tid, då man slipper
omsigneringar i katalogerna, som alltid åtfölja ändringar i en systematisk uppställning.
Realkatalogen, som ej längre är bunden vid den systematiska uppställningen, blir
fri och kan, då den bör föras på kort eller lösa blad, lätt omgestaltas efter nya
tiders fordringar.
Talaren omnämnde också i korthet, huru förhållandena äro vid de stora
svenska biblioteken. Kungliga biblioteket, Universitetsbiblioteket i Lund, K.
Vetenskapsakademiens bibliotek och Stadsbiblioteket i Göteborg ha numera sina
samlingar systematiskt ordnade och äga realkataloger. Universitetsbiblioteket i
Uppsala är till största delen systematiskt ordnat. En del av samlingen kvarstår ännu
i den kring 1800-talets början gjorda mekaniska uppställningen med nummer.
Realkatalog saknas.
Egendomligt för de svenska bibliotekens systematiska uppställning är, att ingen
numrering användes.
Föredragaren trodde för sin del, att det snart nog skulle visa sig nödvändigt,
särskilt ur utrymmessynpunkt, att helt eller delvis införa mekanisk uppställning i
de stora svenska biblioteken. Denna åsikt uttalades förresten redan 1897 av
Cl. Annerstedt.[1]
I den följande diskussionen yttrade sig förste bibliotekskonsulenten F. Hjelmqvist,
som betonade, att de praktiska synpunkterna borde vara de avgörande.
Den systematiska uppställningen synes vara att föredraga, när allmänheten har
omedelbart tillträde till bokhyllorna, vare sig det gäller lärda bibliotek eller
folkbibliotek. I alla övriga fall vore snarast det mekaniska systemet att tillråda.
Förste bibliotekarien E. Ljunggren medgav, att de Leyhska åsikterna, till
vilka inledaren anslutit sig, i vissa punkter voro riktiga, men framhöll, att
erfarenheter från Tyskland ej utan vidare kunna överföras på svenska förhållanden,
så t. ex. kan den tyska statistiken ej anses giltig för våra bibliotek, där de
studerande ej alls i samma grad som i Tyskland begagna sig av biblioteken, utan
publiken huvudsakligen utgöres av verkliga forskare. Härav följer, att i vart fall
vid universitetsbiblioteken äldre litteratur i helt annan utsträckning användes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
