Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings första årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad angår frågan om svårigheten av revision av katalogerna, när systematisk
uppställning användes, hänvisade talaren till de f. n. vid Lunds universitetsbibliotek
pågående revisionsarbetena, vilka tack vare befintligheten av realkatalog
med största lätthet kunde utföras.
Sedan ordf. uppläst ett från prins Eugen anlänt svarstelegram, övergick
mötet till behandling av frågan om
Behovet av ett särskilt tidskriftsorgan för biblioteks föreningen,
som inleddes av bibliotekarien F. Nilsson.
Efter att ha erinrat om den brist på samverkan, som hittills i allmänhet varit
rådande i vårt land såväl de olika biblioteken emellan som även i fråga om
biblioteksfunktionärerna, fortsatte talaren: »En ändring till det bättre är nödvändig,
och ett led i denna strävan är vår nya här samlade biblioteksförening. Genom
den kunna vi hoppas att så småningom samla till gemensamt arbete för
gemensamma intressen allt flera av de män och kvinnor, som på skilda platser ute i
landet ägna sina krafter åt det betydelsefulla och mödosamma, men i regel
ekonomiskt föga uppskattade arbetet i biblioteken.
Men föreningen ensam kan ej åstadkomma vad vi önska och behöva, även
om den efter hand kan stärkas och kompletteras med facksektioner eller
lokalavdelningar. Vi alla, som äro samlade här, böra vara väl medvetna om det tryckta
ordets betydelse, och vi veta också, hurusom i vår tid varje idé, varje sammanslutning
söker att med tryckpressens hjälp främja sina syften. Föreningar av
alla slag, politiska, religiösa, sociala eller rent fackliga, större eller mindre, alla
söka de att så snart som möjligt få ett organ, en tidning, som bäres upp av
massan, eller en tidskrift av mera blygsam art. Den, som något känner
förhållandena på detta område, skall nog kunna intyga vilken energi och
offervillighet, som inom många av vår tids sammanslutningar kommit till uttryck, när
det gällt att starta och uppehålla ett organ. Men man har varit medveten om
sakens nytta och betydelse. Och så bör det vara även med oss, medlemmar av
Sv. allm. biblioteksförening. Vilja vi gagna vår förening, vårt gemensamma
arbete och i någon mån även oss själva, ja då kunna vi helt enkelt inte undvara ett
organ. Genom en tidskrift blir det oss möjligt att arbeta fram vår sammanslutning,
vi skapa därmed också en möjlighet för medlemmarna av föreningen att komma
i närmare kontakt med varandra. Ett fackorgan för biblioteken bör kunna
anlitas även av statens biblioteksbyrå och dess konsulenter och sålunda bli en
förbindelselänk mellan dessa och alla de statsunderstödda biblioteken.
Här skapas vidare ett medel att lära känna något om ställningar och
förhållanden ute i vårt arbete, icke endast i Sverige, utan även i andra länder. Vi
böra ha rätt att påräkna sakkunniga omdömen om nyutkommande litteratur till
ledning vid bokinköpen, och framförallt kan ett vårt eget fackorgan bliva till stor
hjälp i vårt arbete genom att lämna råd och anvisningar i det rent tekniska, t. ex.
katalogisering, inbindning av böcker, utlåning o. s. v. Viktiga uppslag kunna
här lämnas och komma till debatt bland alla intresserade etc.
Märkligt nog var Sverige det första bland de skandinaviska länderna, som fick
ett eget organ för folkbiblioteken, det redan år 1903 av redaktör von Koch
startade och sedan under ett antal år av fil. kand. Axel Hirsch utgivna
»Folkbiblioteksbladet». Denna tidskrift sköttes utmärkt, ja, på ett om kärlek för dess
uppgift nog så talande sätt. »Folkbiblioteksbladet» togs även till mönster för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
