Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några erfarenheter från arbetet vid Stockholms barn- och ungdomsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfyllda. Ungdomarna trivdes från första stund i sitt bibliotek, och det gagn de
ha av detsamma är påtagligt. För personalen har glädjen i arbetet och
intresset för detsamma varit i ständigt stigande. Dess mellanhavanden
med publiken ha varit av odelat angenäm natur, och det fria, otvungna sätt,
på vilket man kommer i beröring med densamma, har sitt stora behag. Man
har också det tydliga medvetandet att arbeta i en sak, som har framtiden för
sig. För att visa, i vilken kraftig utveckling biblioteket är statt, kan meddelas,
att antalet besök år 1912 var 45,827, år 1915 49,844 och antalet hemlån
samma år respektive 20,922 och 32,335.
Biblioteket mottager i sin läsesal barn och ungdom från alla samhällsklasser,
alla yrken och skolor och Jämnar hemlån åt alla i ålder från 10 till 20 år.
Alla kategorier äro talrikt representerade. Av de som låntagare inskrivna
utgöres ungefår hälften av elever vid läroverk och flickskolor, den andra hälften
av elever från folkskolor, från borgarskolan och med denna likställda skolor
samt av i olika yrken arbetande. Biblioteket har alltså blivit en samlingsplats
för hela det unga Stockholm, inte endast för en viss klass, och kan ur den
synpunkten betraktas som ett blygsamt medel i strävan att sammanföra ungdomar
från olika samhällslager.
För denna tidskrifts läsare behöver ej ordas om nyttan av barnbibliotek.
Men det erfarenhetsmaterial vi efterhand samlat i Stockholms barn- och
ungdomsbibliotek har av sig självt givit en del synpunkter på biblioteksarbetet
bland barnen, som kanske kunna ha sitt intresse, och jag vill här nedan beröra
några av dessa.
Till en början torde det vara nyttigt att göra sig reda för, varför ungdomen
kommer till biblioteket. Orsakerna äro mångahanda, men det synes mig, som
om de besökande i detta avseende kunde hänföras till tre kategorier: de som
komma för att få en viss bok eller litteratur i ett visst ämne, de som drivas
dit av naturlig smak för läsning och de som gå till biblioteket som de gå till
vad som helst annat, som ännu är oförsökt, för att finna något lämpligt sätt
att fördriva tiden.
Den första gruppen är ju så att säga den bekvämaste. Hit hör mestadels
den skolungdom, som kommer för att få litteratur till uppsatser och föredrag.
Det finns ynglingar, särskilt från läroverkens högre klasser, som komma nästan
dagligen och vilkas skoluppgifter man har tillfälle att intressera sig för från
klass till klass ända till studentexamen, då de flesta försvinna ur sikte. Om en
bestämd bok begäres och finns inne, är allt gott och väl. Om biblioteket ej
äger boken i fråga, men den kan tänkas fylla ett behov och annars är lämplig,
bör bibliotekarien erbjuda sig att föreslå den till inköp. Ofta kan man ju ha
en annan bok i samma ämne att föreslå. Men har en flicka fått sig en viss
bok rekommenderad av »fröken» i skolan, vågar hon sig sällan på någon annan.
Pojkarna äro i detta fall betydligt mera orädda.
När det gäller källor till uppsatser, äro svårigheterna att fylla behovet ibland
rätt stora, då biblioteket kan bli hemsökt av en hel klass, som skall skriva om
samma sak. I dylika fall har man ovärderlig nytta av den detaljerade
ämneskatalogiseringen, genom vilken man fort kan finna även uppsatser i tidskrifter
och samlingsverk, som kunna belysa de mycket olikartade ämnen, som förekomma.
Många lättjefulla ynglingar vilja ha sina uppsatser fixa och färdiga, och ofta
blir man tillfrågad, om det inte finns någon lämplig uppsats om »Fosterlandskärlek»
eller »Mina känslor en vårdag». En gymnasist hade fått till uppsatsämne
»Varför valde du latinlinjen?» och ville ha lämplig litteratur i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
