Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om bibliotekarien och hans arbete. Föredrag vid S. A. B:s andra årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnes att tillgå, biblioteksstyrelsen skulle fordra och bekosta vederbörandes
genomgående av en sådan kurs.
Den har också den förtjänsten att sätta vederbörande i personlig beröring
med bibliotekskonsulenterna, vilket icke är utan betydelse. Och om än kursen
är knapp, så väcker den intresse för arbetet och lägger grunden, som sedan
måste påbyggas genom studier av bibliotektekniska arbeten samt om möjligt också
genom någon tids praktiskt arbete vid ett bibliotek.
Längre bibliotekskurser ha också förekommit under de senare åren och
sådana komma väl även framdeles att anordnas, även om det icke här på länge
kan bli fråga om någon ständig biblioteksskola.
Men ingen får inbilla sig, att någon kurs, även om den är aldrig så lång
och väl anordnad, ger någon garanti för en persons lämplighet som bibliotekarie.
Den är endast en nödvändig utbildning för den, som på annat sätt duger till
kallet.
De personliga anlagen spela nämligen här en mycket framstående roll, ja,
ha en så stor betydelse, att en tysk biblioteksman ger företrädet åt den, som
äger de erforderliga personliga egenskaperna, även om han har mindre kunskap
i det tekniska arbetet, utan vilken kunskap han dock ej kan tänka sig en
bibliotekarie.
Det är dessa personliga egenskaper, som framträda i det praktiska arbetet,
och därför är det, som jag förut framhållit, av stor vikt, att en blivande
bibliotekarie någon tid haft praktiskt arbete vid ett bibliotek.
Det är nämligen icke alls tillräckligt med en om än aldrig så stor entusiasm
för saken — sådan måste alltid finnas, men som en amerikansk barnbibliotekarie
säger rent ut: »Om den inte är parad med sunt förnuft och kunskaper, gör
den omätlig skada.»
Bibliotekarien måste vara klok och förstå den särskilda uppgift, som åligger
det bibliotek han förestår, de ekonomiska resurser, över vilka det förfogar,
dess speciella verksamhetsområde, de besökandes behov vid valet av litteratur.
Ett litet bibliotek får icke ordnas med hela den apparat, som ett stort fordrar,
men det skall icke heller anläggas så, att det snart växer ur de primitiva
anordningarna. Ett bibliotek i en glest bebyggd trakt fordrar andra anordningar
sa val av lokal som utlåninysregler och öppethållande än ett, som ligger i en
folkrik trakt eller i en stad. Olika städer, olika bibliotek i samma stad måste
av omständigheterna ordnas olika, icke minst när det är fråga om bokurval.
Man måste taga hänsyn till om biblioteket uteslutande besökes av äldre eller om
även barn och ungdom hava tillträde, ja kanske äro i majoriteten. Det är omöjligt
att i detaljer genast finna det rätta för varje enstaka bibliotek, det är en sak,
som bibliotekarien endast kan så småningom upptäcka och experimentera sig
fram till, det är något det dagliga arbetet skall lära honom. Men han måste
ha förutsättning att lära sig det, han får icke ha benägenhet för att låta allt gå
i en viss lunk, han måste kunna ändra det, som behöver ändras och icke vara
rädd för besväret.
Han skall vara genomträngd av en känsla av, att han och biblioteket äro
till för allmänhetens skull, icke tvärtom. Ingen skall bliva bibliotekarie av enbart
karlek lill böcker, denna kärlek skall hava alstrat ett begär att låta även andra
bliva delaktiga av den glädje böckerna bereda honom själv. Han skall söka ut
det bästa av litteraturens skatter och ordna dem så, att hans publik bäst och
lättast skall finna vad som passar den — för min del kan jag ej tänka mig ett
bibliotek utan »öppna hyllor». Han skall göra biblioteket till en angenäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
