- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
76

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norska folkbibliotek - Anteckningar om amerikanska bibliotek, med en blick på Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

14) äro uppgjorda av Bergens-bibliotekets arkitekt, Nordhagen och ansluta sig
till en biblioteks typ, där man söker underlätta uppsikten från lånedisken över
de besökande genom att förlägga läsesalarna i flyglar, som gå snett framåt
från det centrala utlåningsrummet. Utom de två läsrumsflyglarna planeras i
Fredrikstad ännu en tredje flygel avsedd att inrymma bokmagasinet. Denna
flygel, där det beräknas skola bli plats för 90,000 band, kommer dock ej att
byggas förrän längre fram. I bibliotekets övre våning skall inredas föredragssal
och utställningslokal. — Till byggnaden har staden anvisat 100,000 kr.

                                                                *

De ekonomiska och kulturella förhållandena äro så pass likartade i Sverige
och Norge, att vad som i fråga om folkbiblioteken är möjligt att genomföra i
det ena landet också borde vara det i det andra. När norska städer med
endast 16,000 invånare kunna anskaffa särskilda, modernt inredda
folkbiblioteksbyggnader och anse sig ha råd avlöna sina bibliotekarier, så att dessa kunna
hava biblioteksarbetet till sin huvuduppgift och utbilda sig särskilt för detta fack,
då borde sådant också låta sig göra i svenska städer av motsvarande storlek.
Ett och annat tecken tyder också på att man även i vårt land på senare tid
börjat få ögonen öppna för vad de nämnda förhållandena betyda för
folkbiblioteksarbetet. Vad då särskilt biblioteksbyggnaderna angå, så kan man i alla
samhällen, där man har förståelse för att en egen byggnad är en synnerligen
viktig förutsättning för ett folkbiblioteks framgångsrika skötsel, ha fördel av att
taga närmare kännedom om de sätt, varpå man i Norge sökt lösa de problem,
som ställa upp sig i fråga om lokalernas anordnande i ett modernt folkbibliotek.

ANTECKNINGAR OM AMERIKANSKA BIBLIOTEK, MED EN
BLICK PÅ SVERIGE.



Av bibliotekarien vid John Crerar-biblioteket i Chicago Aksel Josephson.[1]

I. Distriktsbibliotek.


Framför mig ligger en broschyr med titeln: »A library plan for the whole
city». Staden är Chicago och planen är utarbetad av den alltför tidigt
bortgångne chefen för stadens offentliga bibliotek, Henry E. Legler. Idén
är i korthet denna: Staden har nu ett centralt bibliotek och en mängd filialer
i olika distrikt. Dessa ha för det mesta endast utlåningssamlingar med helt
små referens-bibliotek innehållande endast de nödvändigaste uppslagsböckerna
och några, i en del fall ej så få, löpande tidskrifter. Dessa filialer stå i direkt
samband med centralbiblioteket, som är beläget från en till tio (engelska) mil


[1] Den svenskfödde chefen för katalogiseringsavdelningen i det stora vetenskapliga
specialbiblioteket John Crerar library i Chicago, bibliotekarien Aksel Josephson, har haft vänligheten
att erbjuda sig vilja lämna bidrag till Bibl.-bl. Början göres med en uppsats, vilken berör ett
ämne, som fått särskild aktualitet genom redaktör Pers’ i förra häftet omnämnda motion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free