Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lundegårdh, Henrik. Vad människan tänkt om livet. Naturvetenskapliga
essayer. H. G. 1917. 164 s. Ill. 5:50.
Titeln är hämtad från den första uppatsen, som kanske är den bästa. Men det är klent
beställt med klarheten, och allmänheten finner säkert all filosofien svårsmält. Samma brister
vidlåda »Levande och död materia». På ett betydligt lägre plan stå »Skönhet och ändamål i
naturen» samt »Enstöringar och samhällen i växtvärlden». Här gör sig förf. ibland skyldig till
en otillåtlig förenkling av problemen med ty åtföljande halvsanningar eller rena oriktigheter.
Om begreppet skönhet i naturen har han en minst sagt egendomlig uppfattning, delvis
beroende på okunnighet, och han talar ej sällan som den blinde om färgen. F. ö. saknas ej
misstag, som äro oförlåtliga hos en universitetslärare i botanik; att han ibland ger sig in på
områden, som han ej behärskar, kan ej ursäkta felen, ty han har ingenting där att göra.
Språket är alldeles för tungt för en populär skrift och sällan vackert, illustrationerna
däremot i regel goda. Det är ju bära bra, att vetenskapsmän vilja delge den stora allmänheten
något av sin visdom. Men för att lyckas i det goda uppsåtet fordras särskilda förutsättningar.
Herr L. synes mig ej besitta dem i tillräckligt hög grad för att hans arbete skall kunna
betecknas som en vinst för vår populärvetenskapliga litteratur. Så fattig är den dock
icke. C. S—g.
Molér, Thjelvar. Växternas livsbetingelser och livsyttringar populärt
framställda för skola och självstudium. Fri. 1917. 125 s. Ill. 2:—.
Innehållet i föreliggande arb. är fördelat på kapitlen Några grunddrag av kemien till
förståelse av livsprocesserna, Om cellen i dess egenskap av livets verkstad, De encelliga växterna
och deras livsyttringar, De högre växternas huvudorgan och deras funktioner, Marken och
växterna, Fortplantningen, fröet och groningen. Det är som synes några av växtfysiologiens
mest betydelsefulla frågor M. upptagit till populär utläggning. Framställningen kompletteras
av ett antal belysande illustrationer. R. L.
Sederholm, J[akob] J[ohannes]. Forntidens djurvärld med särskild hänsyn
till ryggradsdjuren, enligt Osborn, Scott, Lucas, Abel m. fl. A. B. 1916. 176 s.
Ill., litt. (Vetensk, o. bildn. 24.) 4:75.
En mycket lämplig liten handbok för alla lärare i naturvetenskap och för övrigt säkert
välkommen för var och en, som intresserar sig för dessa ämnen. Förf. är en av Skandinaviens
mest framstående geologer, och vi slippa sålunda säkert allt det fantastiska och mindervärdiga
man ej sällan finner, som charlataner, vilka här haft ett tacksamt gebit, plägat servera en
godtrogen allnänhet. Ämnet är i sig själv så lockande, att inga överdrivna skildringar behövas.
I detta fall vill jag särskilt framhålla de talrika, goda och vederhäftiga avbildningarna. C. S—g.
Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi. Utg. av Ad. Meyer, Otto
Gallander, J. S. .Hedström, G. Starck. Årg. 1: h. 1—3. A. B. 1917—18. à 1:50.
Tidskriftens uppgift är att »för lärare och studenter i för dem lämpad form meddela det
intressantaste av forskningens framsteg i deras vetenskaper och giva ett tillfälle till diskussion
av frågor som beröra desamma». Tyvärr komma häftena dock allt för sällan ut (4 om året)
och äro av allt för ringa omfång för att tidskriften allsidigt och uttömmande skall kunna verka
för det mål den föresatt sig. De nu föreliggande häftena utmärka sig genom flera sakrika och
intressanta artiklar. På grund av sitt speciella innehåll endast lämplig för större bibliotek. I. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
