- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjärde årgången. 1919 /
190

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wallén, Erik. Nordisk mytologi i svensk romantik. Sv. andelsf. 1918. 152 s.         4:25.

Efter ett inledningskapitel »förromantisk och romantisk uppfattning av mytologi» följa
redogörelser för Lings, Atterboms, Geijers, Stagnelii och Tegnérs uppfattning och användning
av den nordiska gudavärlden. Arb. röjer beläsenhet och iakttagelseförmåga, men är ej (och gör
påtagligen ej anspråk på att vara) uttömmande samt vanställes av många slarvfel (ex.: J. Mjöbergs
doktorsavhandling citeras gång på gång: Stilstudier i Tegnérs ungdomsutveckling). Det
vore önskvärt, att författaren skänkte det synnerligen intressanta ämnet en förnyad,
omsorgsfullare och fullständigare behandling.         T. H.

G. Skönlitteratur.


[Hasselblad, Åke, pseud.:] Sten Blad. Studenthavre. Uppsalabilder från
80—90-talet. 2 uppl. Å. & Å. 1918. 206 s.         5:75.

Om man åtminstone något känner till det glada studentliv, som under 80- och 90-talen
levdes i vissa studentkretsar i Uppsala, och i vilka den bachanaliska yran under de tider, då
deras medlemmar icke »förföllo till studier», antog former, som måhända förefalla nutida
studentgenerationer vidunderliga, men i vilka skämtet också sprudlade på ett sätt, varom detta årtiondes
studenter knappast ha en aning, och om man något känt de studenttyper, som stundom med
en förbluffande trohet skildrats i originella och intima situationer, skall man vara bra surmulen
för att icke få ett gott skratt, om man ägnar en stund åt Studenthavrens lättlästa blad. Men
har man inte sett och hört »Balder» och »Clemens» vid deras underbara brädspelskonversation
i nationslokalen två trappor upp vid Riddartorget, där även förf. hade hemortsrätt, eller hört den
nu bortgångne »Napo» hålla sina blomsterrika tal eller gjort studenthunden Guerres bekantskap
eller bevittnat en Luciadags vedermödor, så torde miljön förefalla underlig och främmande,
kanske även osympatisk, ty man ser blott en sida. En av de många andra, som också tillhörde
den tidens studentliv, återfinnes i slutberättelsen, en vacker minnesruna över den präktige
lektionsgivaren i civilrätt, även han nu skördad av döden.

Ehuru utan annan karaktär än ren förströelselitteratur torde dessa studentminnen kanske
ej alldeles sakna värde som studentlivsskildringar, ty det ligger mycken verklighet bakom. Till
folkbibliotekslitteraturen hör boken naturligtvis inte.         S. S.

Melsted, Henning von. »Salomos dom». Skådespel i tre akter. A. B.
1919. 121 s.         3:75.

Ett juridiskt tendensdrama, i mycket realistisk, stundom torr form, riktat mot domares fegt
konventionella undfallenhet för feministisk opinion. Men ett fullt levande drama även, med
både starka och gripande effekter, burna av rättfärdighetskrav och om medkänsla. Det skadar
ej att biblioteken äga denna bok.         F. V.

Ullman, Gustaf. Svedda vingar. Nutidsroman. Å. & Å. 1919. 182 s.         6:—.

Den gamla historien om överklass och underklass, förförare och förförda, här vänd tvärt
om och berättad med djup känsla, humor och stundom besk ironi.         Rg.

Franzos, Karl Emil. »Pojaz». En historia från Öst-Galizien. Övs. [fr. ty.]
av Sigrid Elmblad. H. G. 1919. 450 s.         13:50.

Förf., som själv är jude och född i Galizien, har med denna bok avsett dels att ge en;
skildring av de gammaltroende judarnas liv i dessa avlägsna landsändar, dels att visa oss en
genialisk människas kamp mot en trång och efterbliven omgivning. Arbetet röjer ingående
bekantskap med förhållanden och typer. Mest griper det oss dock genom den djupa och
innerliga längtan efter kultur, som kan födas i ett barbariskt samhälle. Trots arbetets stora
förtjänster måste det dock betecknas som oriktigt att likt förlaget basunera ut det som »ett av
världslitteraturens mästerverk».         Rg.

Herczeg Ferenc. Guldfiolen. Auktoriserad Övs. fr. ung. av Signe
Leffler-Liljekrantz. Db. 1919. 286 s.         7:75.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1919/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free