Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tidskriftöversikt
- Vad häftet innehåller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VAD HÄFTET INNEHÅLLER.
De, som ha med våra dagars folk- och skolbiblioteksverksamhet att göra, ha
ofta känt det som en brist, att det ej finnes ett litet häfte, där på ett ställe är
samlat det viktigaste av det som man behöver känna till vid grundandet av ett
folk- eller skolbibliotek, och som samtidigt kan väcka intresse för biblioteken och
deras syften.
Sveriges allmänna biblioteksförening har beslutit att söka fylla denna brist,
och så har detta upplysnings- och agitationshäfte tillkommit. Det utkommer
samtidigt i form av ett häfte av Biblioteksbladet och som en särskild broschyr,
vilken dels tillhandahålles i bokhandeln, dels utsändes till skolråden inom samtliga
kommuner i landet, som ej f. n. äga vare sig folk- eller skolbibliotek.
Det grundläggande i allt biblioteksarbete måste vara att hos de unga väcka
intresse för läsning och lära dem förstå böckernas betydelse. »Skolbibliotek
åt alla Sveriges barn», det är det mål, som författarinnan till den första här
införda uppsatsen, fröken Alvida Sandberg, ställer upp, och för den saken är det hon
vill intressera framför allt dem som undervisa i eller eljest hava något att
bestämma över folkskolorna.
Bibliotekens betydelse för olika slag av mänskligt arbete och för olika samhällsklasser
behandlas därefter i särskilda uppsatser av fackmän på de olika områdena.
Spörsmålet om bönderna och biblioteket har från olika utgångspunkter
tagits upp av två författare, som båda dock syfta åt samma mål: skapande av en
stark, inflytelserik och kulturellt intresserad bondeklass. Den kände dalaförfattaren
Carl Larsson i By uppehåller sig särskilt vid den avtagande läslust, som han anser
sig kunnat konstatera hos allmogen och i vilken han ser en ganska viktig orsak till
att bondeklassen ej intar en ställning i samhället, som motsvarar dess numerär
och betydelsen av det arbete, den utför. Om Carl Larsson i By huvudsakligen är
kritisk, tar den andre författaren, som behandlat böndernas ställning till biblioteken,
föreståndaren för lantmannaskolan i Färgelanda, agronomen Sigurd Svensson,
mera sikte på de strävanden mot ett kulturellt rikare liv, som för närvarande
verkligen framträda inom jordbrukarklassen och som bl. a. tagit form i bildandet av
Jordbrukare ungdomens förbund.
De bildningssträvanden, som sätta prägel på en stor del av den svenska
industriarbetarklassen, skildras i en instruktiv uppsats av riksstudieledaren inom
Arbetarnes bildningsförbund fil. kand. Yngve Hugo. Den redogörelse, som här
lämnas över arbetets ordnande inom en arbetarstudiecirkel i en landskommun i
Skåne, bör kunna vara till ledning även för andra studieintresserade.
I nära samband med den senaste betydelsefulla reformen på folkundervisningens
område, som innefattar upprättandet av de praktiska ungdomsskolorna står en
uppsats av chefen för yrkesskolavdelningen i k. skolöverstyrelsen, undervisningsrådet
Nils Fredriksson »Om betydelsen av teknisk litteratur». Med styrka
framhålles här nödvändigheten av att biblioteken planmässigt anskaffa yrkeslitteratur
av olika slag som ett komplement till undervisningen inom de fortsättningsskolor,
vilka redan inrättats eller under den snaraste framtiden komma att inrättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0129.html
