Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vad häftet innehåller
- Skolbibliotek åt alla Sveriges barn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad man har att tänka på vid inrättandet av ett bibliotek och hur
man lämpligast bör sköta detta, är ämnet för en något längre uppsats av bibliotekarien
vid Gustav Vasa församlingsbibliotek i Stockholm fröken Hildur Lundberg.
Under titeln »När vi börja» lämnas här en hel del praktiska råd och anvisningar
angående bokurval och bokanskaffning, bibliotekarie, lokal, katalog, utlåningssystem
o. s. v. Det är en erfaren bibliotekarie som talar, men det är en bibliotekarie
för vilken tekniken endast har betydelse som ett medel att göra biblioteket mera
skickat att utföra sitt arbete i folkbildningens tjänst.
Utom dessa här nämnda uppsatserna innehåller detta häfte en serie anvisningar
av olika slag: redogörelse för villkoren för statsbidrag till folk- och skolbibliotek
och förslag till stadgar för dylika bibliotek, några allmänna upplysningar angående
studiecirkelarbetet, förteckning över biblioteksmaterial och bibliotekslitteratur.
SKOLBIBLIOTEK ÅT ALLA SVERIGES BARN!
Av Bibliotekarien vid Göteborgs folkskolor fröken Alvida Sandberg.
Den tanken, att skola och bibliotek böra tjäna varandra, är lika gammal som
den svenska folkskolan. Fäderna från 1842 betecknade de föreslagna sockenbiblioteken
som »ett nödvändigt supplement till själva skolundervisningen». Man tänkte
sig »en samling av sådana nyttiga böcker, vilka både av ungdom och äldre kunde
begagnas för att genom läsning utvidga redan vunna kunskaper».
Som bekant ville A. v. Hartmansdorff kalla dessa boksamlingar »skolebibliotek»,
visserligen av motiv, som senare tiders biblioteksvänner inte vilja ge plats i sin
trosbekännelse, men det är ändå med tacksamhet man minns, att både saken och
namnet äro årsbarn med rikets lagstadgade barndomsskola.
Om adertonhundratalets folkbildningsvänner kunde skåda ner från sin olymp
och räkna de »skolebibliotek», som i närvarande stund äro själva undervisningens
supplement, månne de skulle finna summan imponerande?
Vad säger statistiken? År 1919 anhöllo 693 skolbibliotek och 843 folkbibliotek
om statsunderstöd. På många orter lära folkbibilioteken flitigast begagnas av
ungdom i ton-åren, och man torde därför kunna säga, att 1536 boksamlingar funnos
tillgängliga för skolungdom, oberäknat de bibliotek, som ej åtnjuta statsunderstöd.
Men det är de egentliga skolbiblioteken, som här närmast intressera oss.
Begreppet skolbibliotek har under de senare tjugu åren undergått en för barnen
glädjande förändring. Det betecknar inte längre en samling läro- och uppbyggelseböcker,
utan ett bibliotek, särskilt ordnat för skolungdomen för att tillgodose
behovet av både nytta och nöje.
De statsunderstödda skolbiblioteken äro tydligen verkliga barnbibliotek, och
låtom oss därför glädja oss åt, att de äro 693. Men hur många folkskolor i riket äro
ej fortfarande utan. År 1918 funnos 6,619 folkskolor, därav 5,893 på landsbygden.
Lämna vi de 146 stadsförsamlingarna ur räkningen och hålla oss till de 2,358 lands-
och 65 kapellförsamlingarna hade år 1918 endast 960 av dem statsunderstödda
folk- eller skolbibliotek. Huru många församlingar voro sålunda utan? Svar: 1,463.
I var och en av dem finnes en eller flera skolor med 40—70 eller flera små gossar
och flickor. Många av dem ha kommit långa vägar, somliga ha fått traska halva
milen och mera, ofta i ur och skur på obanade stigar — alla för att lära sig den
förnämsta av alla färdigheter: konsten att läsa i bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0130.html
