Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det Deichmanska biblioteket i Kristiania. En studie över dess organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påpekas att böcker till påseende numera ej begäras i så stor skala, då man funnit
att det frestade till onödiga inköp. Man rättar sig i stället efter tidnings- och
tidskriftsrecensioner o. s. v. Vid de utländska bokinköpen begagnar man sig av allt
vad man kan komma över av publikationer, som utges med särskild tanke på
bibliotekens bokurval (däribland även t. ex. de tryckta förvärvskatalogerna från
en del större bibliotek); vidare av kritiska litteraturförteckningar i encyklopedier
och andra handböcker. För engelska böcker genomgår man noggrant Times
literary supplement, för amerikanska annoterade listor över »best books» utgivna
av New York state library, för de tyska Das literarische Echo; i fråga om
de franska inköpen, där någon lämplig vägledande tidskrift ej tycks stå till buds,
har man under de sista åren anlitat sakkunnig hjälp utanför biblioteket, något
som även i övrigt sker i ganska stor utsträckning. Accessionsavdelningen erbjuder
ett visst intresse, då man där, liksom ofta i de stora amerikanska biblioteken, söker
undvika en dubbel registrering av de inkommande böckerna genom att vid
accessioneringen begagna sig av orderavdelningens förteckningar eller närmare bestämt
av den nota, som medföljer varje sändning från bokhandeln. Dessa numreras
och inklistras i en bok, som alltså fyller en accessionsboks viktigaste uppgifter.
Den största olägenheten är att varje bok ej har sitt särskilda nummer utan att
man för att finna en given bok måste se igenom en hel räkning eller nota (en
utlåning med accessionsnumret som ledtråd blir också på detta sätt en omöjlighet).
Men som helhet var man nöjd med systemet och fann det givetvis tidsbesparande.
— Vad böckernas bindning beträffar har man hittills av utrymmesskäl intet eget
bokbinderi inom biblioteket, utan binder hos en bokbindare ute i staden. Banden
äro i regel av granitol (en tvättbar klot); försättspapperet är ett särskilt för
biblioteket tillverkat med ett mönster av Kristiania vapen. Barnböckerna köpas, som
väl är regel i de flesta bibliotek, i största möjliga utsträckning i originalband,
vilka ju äro mera tilltalande för barnen, och först sedan detta band utnötts,
tillgriper man biblioteksband. — Komma vi så till katalogavdelningen. Man
använder sig där av Underwood-maskiner, på vilka huvudkorten och även en del av de
.andra korten utskrivas. Man hinner dock ej på denna avdelning med all
utskrivning utan denna är delvis överlåten på de olika avdelningarna som mellanarbete
under mindre besökta timmar. Detta mycket litet önskvärda arrangemang
(fördelarna av att något flera personer tvingas att lägga hand vid katalogiseringen
och därigenom erhålla en viss bokkännedom uppväger icke nackdelarna av arbetets
decentralisation på många händer inom ett och samma bibliotek) har man emellertid
utsikt att ganska snart få ändrat, i det att man från Amerika inköpt en s. k.
multicolor press, på vilken man ämnar trycka sina kort.[1] När man tar en överblick över
alla de kataloger, som äro nödvändiga i ett stort folkbibliotek, särskilt ett sådant
där allmänheten har tillgång till hyllor och kataloger, förstår man ganska lätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
