Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hauptmann, Gerhart. Fantomer. Övs. [fr. ty.] av Gabr. Sanden. A. B.
1922. 174 s. Hcef. 4:25.
»Fantomer» är berättelsen om en man, som från att vara en hederlig och lugn medborgare
genom åsynen av en skön ung flicka, som han aldrig lär känna, blir hänsynslös
skönhets- och njutningsdyrkare, råkar i händerna på tvetydiga personer och slutligen blir delaktig i
ett mord, som förpassar honom till tukthuset. Därifrån har han dock kommit ut och är nu, när
han själv nedskriver sin historia, löst från förtrollningen och ånyo bliven en hederlig man, icke
minst genom sin förträffliga hustru, som alltjämt stått i bakgrunden lik en representant för
livets sunda verklighet. Boken är rätt raffinerat anlagd och genomförd, men den psykologiska
utgångspunkten för denna historia om en själssjukdom, ådragen genom åsynen av det sköna
barnet, övertygar ej, utan synes godtycklig och påhittad. Trots talangen är boken ej särskilt
lämplig för folkbibliotek. F. V.
Knudsen, Jakob. Leva på pengar. Berättelser. Till sv. [fr. da.] av
Robert Larsson. Gle. [1922]. 302 s. Hceda. 4:50.
Jakob Knudsen, som avled för en del år sedan, var en av Danmarks mest vederhäftiga och
solida författare. Bland de böcker av honom, som översatts till svenska, är nu senast detta
knippe småberättelser från dansk landsbygd och från Köpenhamn. Det kan vara personliga
minnen, icke minst från diktarens föreläsningsresor, eller andra berättelser eller små
situationsbilder. Utan att ha den makt, som hans breda romaner äga, ge dessa småting karaktärsfulla
typer, gott lynne, stämningsmättad skildring, och om folkbiblioteken ej lika gärna vilja skaffa
de danska originalen, rekommenderas boken. F. V.
Locke, William J[ohn]. Gycklaren. Övs. fr. eng. av Rolf Calissendorff.
Sk. 1922. 346 s. Hcee. 6:50.
L:s produktion är ju tämligen ensartad med nästan ständigt samme hjälte, en filosofisk
och excentrisk vagabond-typ, ibland som här med en droppe don Quijote i sina ådror.
Gycklaren är emellertid ett gott exemplar av genren och kan därför kanske vara vard ett
påpekande. Hjälten är här en clown, som under världskriget gör en lysande karriär och blir
general, men vid dess slut avmobiliseras och under många förödmjukelser måste återgå till sitt forna
yrke. Han räddas emellertid genom ett romantiskt högadligt giftermål, ty riktigt ståndaktig
gentemot sin stora publik är Locke icke. G—a L.
Mansfield, Katherine. Mannen utan temperament och andra berättelser.
(Bliss and other stories.) Övs. fr. eng. av Märta Lindqvist. Sk. 1922. 297 s.
Hcee. 4:75.
Katherine Mansfield dog helt nyligen vid unga år, men hennes kvantitativt föga
omfattande produktion har icke gått spårlöst förbi. Det är en röst med ett alldeles säreget, djupt
personligt tonfall, som möter oss i hennes böcker. Men jag kan tänka mig, att det finns läsare,
som icke komma att finna sig tillrätta i hennes sällskap. Det är inte tankar i egentlig mening
hon har att bjuda, ännu mindre händelser och handgripligheter, utan det är närmast vad man
med ett dåligt ord skulle kalla stämningar. Hennes sätt att komponera påminner om tekniken i
impressionistiskt måleri; på ett skenbart planlöst sätt tar hon med allt, som dyker upp i
medvetandet i en given situation, alla preludier, alla flyktiga idéassociationer och halvt ogripbara
intryck. Ibland kan det bli lite för kaleidoskopartat — läsaren står en smula förvirrad med
endast skärvor i handen — men oftare lyckas hon smälta samman bitarna, och det hela får
liv, intensivt liv, som genom något slags trolleri. Överhuvud taget är hennes konst mycket
svårdefinierbar. Kanske träffar man något av det väsentliga genom att på henne tillämpa vad en
modern fransk författare, Marcel Proust, yttrat om sig själv: »Mina böcker stå lika främmande
för intelligensens sfär som ett musikaliskt motiv.» — Det andra av de två arbeten, genom
vilka Katherine Mansfield gjort sig bemärkt, The garden party, har ännu icke utkommit på
svenska. Emellertid skulle man vilja råda dem som så kunna att läsa henne på engelska, då
hennes stil och hela genren är så ömtålig, att även en mycket god översättning som den
ovanstående knappast kan undgå att göra någon åverkan. G—a L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
